Erkännande av seyfo som folkmord
Skriftlig fråga 2016/17:196 av Robert Hannah (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-10-21
- Överlämnad
- 2016-10-24
- Anmäld
- 2016-10-25
- Sista svarsdatum
- 2016-11-02
- Svarsdatum
- 2016-11-03
- Besvarad
- 2016-11-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Mot bakgrund av statsminister Stefan Löfvens svikna vallöfte att erkänna folkmordet 1915, seyfo, tillsatte regeringen en utredning. Den utredning som regeringen tillsatte fick i uppdrag att utreda hur man ska benämna historiska övergrepp och har nu inkommit till regeringen. Utredningen ger inget klart svar på frågan – utan kom fram till att det beror på varje enskilt fall och att det är politikers uppdrag att bestämma vilka som ska erkännas. Utrikesministern har tidigare i en interpellationsdebatt med mig lovat att regeringen skulle återkomma med ett ställningstagande under 2015. Flera skriftliga frågor i frågan har skickats utan att utrikesministern har gjort ett ställningstagande. Det är helt uppenbart att regeringen försöker komma undan att ta ställning i denna fråga.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
När kommer regeringen att erkänna folkmordet 1915, seyfo, som ett folkmord?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:196 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:196 av Robert Hannah (L) Erkännande av seyfo som folkmord
Robert Hannah har frågat mig om när regeringen kommer att erkänna folkmordet 1915, seyfo, som ett folkmord.
Regeringen gav under år 2015 Stockholm Centre for International Law and Justice (SCILJ) i uppdrag att på en principiell och allmän nivå belysa relevanta rättsliga, historiska och andra aspekter på förhållningssätt och benämningar i anslutning till historiska massövergrepp. Den rapport som regeringen mottagit är författad av professorn i folkrätt vid Stockholms universitet Pål Wrange och visar hur svåra och mångfacetterade dessa frågor är samt diskuterar en rad olika förhållningssätt.
Rapporten innehåller bland annat en allmän folkrättslig genomgång av olika juridiska begrepp för att beteckna massövergrepp, en redogörelse för folkrättsliga konsekvenser för ansvarig stat, frågor om individuellt straffrättsligt ansvar samt en översikt över olika aspekter av övergångsrättvisa. I studien görs också en tydlig uppdelning mellan förhållningssätt till samtida och historiska massövergrepp.
Vi har noggrant studerat rapporten och kan konstatera att den innehåller resonemang som berikar vår förståelse för förhållningssätt och benämningar av historiska massövergrepp.
I rapporten konstateras att de allra flesta historiska massövergrepp inte har blivit föremål för något agerande från stater som inte varit delaktiga i massövergreppen. När historiska massövergrepp har föranlett reaktioner är det endast från ett mindre antal stater och i flera av dessa fall är det inte regeringar, utan parlament som gjort uttalandena.
Regeringen delar rapportens allmänna uppfattning om vikten av överväganden om hur ett svenskt agerande kan tänkas påverka parterna i en konflikt i konfliktdämpande och försonande riktning. Vi vill även betona hur viktigt det är att förutsättningar ges för bedrivande av fri forskning och en levande debatt, öppen för internationella forskningsrön och utan censur.
Enligt rapporten är ”regeringsuttalanden som fastställer historiska fakta inte helt oproblematiska” och kan ”uppfattas som normerande för forskningen och strida mot den akademiska principen om kritiskt tänkande”. Ifråga om massövergreppen i det sönderfallande Osmanska riket är det viktigaste att de berörda gemensamt analyserar och kommer fram till ett förhållningssätt till övergreppen.
Rapporten visar på hur viktigt det är att lära av historien för att förhindra upprepning av massövergrepp i vår samtid. Detta är en fråga om respekt för folkrätt och mänskliga rättigheter som är grundläggande i svensk utrikespolitik.
Stockholm den 3 november 2016
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.