Erkännande av historisk svenskbefolkning
Skriftlig fråga 2025/26:69 av Runar Filper (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-02
- Överlämnad
- 2025-10-06
- Anmäld
- 2025-10-14
- Svarsdatum
- 2025-10-15
- Besvarad
- 2025-10-15
- Sista svarsdatum
- 2025-10-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
För över hundra år sedan, främst under utvandringsvågorna mellan 1890 och 1910, emigrerade flera tusen svenskar till Sydamerika, särskilt till Brasilien. På grund av svåra förhållanden drabbades många av sjukdomar, epidemier och fattigdom, medan några hundra återvände till Sverige. Dock valde några tusen att resa söderut till Argentina, där de fann bördigare jord och bättre levnadsvillkor. Denna grupp av utvandrare är nästan helt okänd för den genomsnittliga personen i Sverige.
Detta saknas inom den svenska skolundervisningen. Prins Wilhelm av Sverige skrev 1948 boken Röda jordens svenskar, vilket är i stort sett den enda texten om våra argentinska svenskättlingar inom den svenska litteraturen.
Andra historiska områden med svensktalande befolkning, som är mer eller mindre kända, inkluderar den estländska västkusten och de närliggande öarna i Östersjön, där det fram till andra världskriget fanns en svensktalande befolkning.
På ön Dagö i den estniska skärgården tvingades en stor del av svenskbefolkningen att utvandra till nyvunna områden i Ukraina under 1700-talet, och därmed grundades Gammalsvenskby.
I Förenta staterna i Nordamerika finns över tusen svenska ort- och platsnamn som påminner om den svenska invandringens historia. Minnesota är den delstat som har flest platser med svenskklingande namn och förknippas inte minst med svenskamerikaner, inte minst genom Vilhelm Mobergs utvandrarepos.
I Finland talar över 5 procent svenska som modersmål, främst bland den finlandssvenska minoriteten som huvudsakligen är bosatt längs delar av den finska väst- och sydkusten. Finland är den enda historiska svenska bosättningen utanför Sverige där svenska fortfarande är huvudspråket.
På samma sätt som för dagens invandrargrupper i Sverige har självklart rötter och traditioner stor betydelse för dessa svenskättlingar.
Därför blir min fråga till kulturminister Parisa Liljestrand som följer:
Anser ministern att allmänheten uppmärksammats och informerats tillräckligt om svenskättlingarna i dessa länder och bygder, och om inte, avser ministern att vidta några åtgärder inom sitt ansvarsområde för att uppmärksamma svenskättlingarna?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:69 besvarad av Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Svar på fråga 2025/26:69 Erkännande av historisk svenskbefolkning
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Svar på fråga 2025/26:69 av Runar Filper (SD)
Erkännande av historisk svenskbefolkning
Runar Filper har frågat mig om jag anser att allmänheten uppmärksammats och informerats tillräckligt om svenskättlingar i andra länder och bygder, och om inte, om jag avser att vidta några åtgärder inom mitt ansvarsområde för att uppmärksamma svenskättlingar.
Den svenska migrationen genom tiderna är något som tydligt präglat vårt gemensamma kulturarv. Det tar sig bland annat uttryck i att romanen Utvandrarna av Vilhelm Moberg är upptagen på listan över Sveriges kulturkanon.
Utöver det finns flera goda exempel på hur våra nationella och regionala kulturarvsinstitutioner tillgängliggör kulturarvet efter svenskar som emigrerat till andra delar av världen. På Riksarkivet finns arkiv och databaser som kan användas för att följa de personer som har emigrerat till ett annat land. Institutet för språk och folkminnen (Isof) har, i en kunskapsbank på sin webbplats, information om svenskars emigration till både Nord- och Sydamerika. Isof har även information om den svenska migrationen över Östersjön. En migration som sedan var en del av de ryska tvångsförflyttningarna av svenskar till Ukraina. Ett annat exempel är Vasamuseet som har skolprogram om den svenska migrationen över Östersjön. Jag vill också lyfta Utvandrarnas Hus som är en del av Kulturparken Småland och där det finns utställningar, arkiv, bibliotek och forskningsverksamhet. I de olika utställningarna skildras 1800- och 1900-talens stora svenska och nordiska emigrationsvåg till Amerika.
Ansvaret för bevarandet av och spridandet av kunskapen om kulturarvet delas av oss alla. Jag har många gånger betonat mitt engagemang för kulturarvet och det har bland annat tagit sig uttryck i flera satsningar från regeringen på de nationella kulturarvsinstitutionerna. Min uppfattning är också att det ligger hos var och en av oss att uppmärksamma och sprida kunskap om den del av kulturarvet som engagerar oss mest, vilket kan vara allt från kunskap om svenskar som migrerat till andra delar av världen, till hur Horologium Mirabile Lundense format vår tidsuppfattning fram till idag.
Stockholm den 15 oktober 2025
Parisa Liljestrand
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

