Erkännande av föräldraskap i Norden

Skriftlig fråga 2016/17:1727 av Hillevi Larsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-07-10
Överlämnad
2017-07-10
Sista svarsdatum
2017-07-24
Svarsdatum
2017-08-10
Anmäld
2017-08-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

I Danmark, Norge och Island finns möjlighet att erkänna medmodern som förälder till barn som tillkommit genom assisterad befruktning i andra nordiska länder. 

Men detta är inte möjligt i Sverige. Det innebär att medmödrar i nordiska samkönade par som flyttar till Sverige tvingas genomgå en adoptionsprocess för att räknas som föräldrar till sina barn.

Olika regler gäller dessutom för olik- och samkönade par.

Faderskap som fastställts genom samtycke i samband med assisterad befruktning i andra nordiska länder erkänns av Sverige när ett olikkönat föräldrapar flyttar hit.

Moderskap som fastställts genom samtycke erkänns dock inte när ett samkönat par flyttar hit, även om föräldraskapet bekräftas i födelseattest utfärdat för barnet i det andra nordiska landet. 

Vi erkänner alltså andra nordiska länders beslut vad gäller fastställande av föräldraskap i olikkönade familjer, men inte i samkönade familjer. 

Vi har i dag olika regler i Sverige för fastställande av föräldraskap vid assisterad befruktning för samkönade och olikkönade par. Detta har utretts tidigare och utreds nu igen med sikte på att ge barnen rätt till sina föräldrar, oavsett om familjen är lik- eller olikkönad.

Men även om reglerna i Sverige vid assisterad befruktning för lik- och olikkönade par fortfarande skiljer sig åt, så skulle det vara möjligt att erkänna andra nordiska länders fastställande av föräldraskapet. De har ju redan gjort en prövning av föräldraskapet och då är det onödigt att denna prövning automatiskt måste göras om bara för att familjen flyttat till Sverige.

Adoptionsprocessen är lång och påfrestande för de berörda familjerna, den tar mycket resurser i anspråk hos socialtjänsten och innebär framför allt otrygghet för barnet. Om förhållandet tar slut under adoptionsprocessen kan det resultera i att ett barn förlorar sin medmamma för att den biologiska mamman avbryter adoptionsprocessen eller att medmamman drar sig ur och familjen berövas rätt till underhåll från henne och barnet förlorar arvsrätten.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Kan ministern tänka sig en möjlighet att erkänna andra nordiska länders beslut gällande föräldraskap vid assisterad befruktning för samkönade par som flyttat till Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1727 besvarad av Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Dnr Ju2017/06031/POL

Justitiedepartementet

Migrationsministern och biträdande justitieministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1727 av Hillevi Larsson (S) Erkännande av föräldraskap i Norden

Hillevi Larsson har frågat statsrådet Morgan Johansson om han kan tänka sig en möjlighet att erkänna andra nordiska länders beslut gällande föräldraskap vid assisterad befruktning för samkönade par som flyttat till Sverige.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det är angeläget att den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen utvecklas i takt med samhället i övrigt. Att vara förälder är en viktig del av livet för många människor och lagstiftningen behöver vara utformad så att den kan hantera olika sätt att få barn och bilda familj. Regeringen bedriver därför ett aktivt arbete på detta område.

För närvarande pågår arbete med frågor som rör möjligheten att fastställa föräldraskapet för barn till samkönade par i Sverige. I dag gäller att om ett svenskt samkönat par får barn genom assisterad befruktning utomlands, måste den kvinna som inte har fött barnet adoptera för att bli förälder. Utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet har föreslagit att detta ska ändras och att samtycke vid assisterad befruktning ska kunna utgöra grund för föräldraskap även om behandlingen sker i utländsk hälso- och sjukvård. Samma regler ska gälla för olikkönade och samkönade par. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet.

Frågor om hur vi ser på avgöranden från andra länder bedöms enligt de internationellt privaträttsliga reglerna. Dessa regler bygger ofta på gemensamma överenskommelser och ömsesidighet. I dag erkänns inte föräldraskapet för den kvinna i ett samkönat äktenskap eller samboskap som vid en assisterad befruktning inte har fött barnet. Jag menar att det är naturligt att en utveckling sker på detta område.

Ett första steg är arbetet med de nationella reglerna om föräldraskap. Därefter finns det anledning att titta närmare på den fråga som Hillevi Larsson tar upp.

Stockholm den 10 augusti 2017

Heléne Fritzon

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.