Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Eritrea och mänskliga rättigheter

Skriftlig fråga 2003/04:1275 av Özürküt, Sermin (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-06-01
Inlämnad
2004-06-01
Besvarad
2004-06-11
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2004-06-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 juni

Fråga 2003/04:1275

 av Sermin Özürküt (v) till utrikesminister Laila Freivalds om Eritrea och mänskliga rättigheter

Tortyr, godtyckliga fängslanden, "försvinnanden" och övergrepp på politiska fångar tillhör vardagen i Eritrea i dag. De som kämpade för Eritreas självständighet föreställde sig knappast att de efter befrielsen skulle få tillbringa sin framtid i fängelse utan att ens ha ställts inför en ordentlig domstol. I en rapport från Amnesty International You have no right to ask kritiseras de omfattande brotten mot mänskliga rättigheter i landet. Rättssystemet är under all kritik i landet, fängelseförhållandena fruktansvärda. Cellerna är fuktiga, överfulla och hälsovådliga. Det råder brist på vatten och fångarna svälter. Den tidigare utlovade demokratin lyser med sin frånvaro. Landets ledare Issayas Afewerki styr Eritrea med diktatorisk makt. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter i Afrika har i åtskilliga fall fällts för brott mot mänskliga rättigheter. Brotten mot de mänskliga rättigheterna i Eritrea är grova och omfattande.

Jag vill fråga utrikesminister Laila Freivalds:

Vad avser utrikesministern att göra för Sveriges del och inom EU för att förmå den eritreanska regimen att respektera Genèvekonventionens artikel F, FN:s tortyrkonvention och de mänskliga rättigheterna?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1275 besvarad av Laila Freivalds

den 11 juni

Svar på frågorna 2003/04:1275 om Eritrea och mänskliga rättigheter och 1276 om fallet Dawit Isaac i Eritrea

Utrikesminister Laila Freivalds

Sermin Özürküt har frågat mig vad jag avser att göra bilateralt och genom EU för att få Eritreas regering att respektera sina internationella åtaganden vad gäller mänskliga rättigheter, samt vad jag avser att göra för att Dawit Isaak ska friges. Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang.

Jag delar Sermin Özürküts oro över situationen i Eritrea i allmänhet och för den svenske journalisten Dawit Isaak i synnerhet. Eritreas regering har under senare år gått mot en alltmer sluten och repressiv politik. Åtgärder som uppenbart bryter mot de mänskliga rättigheterna har motiverats med det hot landet anser sig utsatt för från bland annat Etiopiens sida. Det är emellertid oacceptabelt att rättssäkerheten åsidosätts och att personer som Dawit Isaak hålls fängslade för att de på fredlig väg utövat sina politiska rättigheter.

Sverige har i sina kontakter med Eritrea hävdat principer om demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Jag träffade själv den eritreanske utrikesministern i slutet av november 2003 och diskuterade bland annat dessa frågor, och tog särskilt upp Dawit Isaaks situation. Företrädare för UD har också vid ett antal tillfällen tagit upp frågan om demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter, inklusive fallet Dawit Isaak, med eritreanska företrädare både i Asmara och Stockholm. Men som jag tidigare har konstaterat är det svårare för Sverige att få gehör för sina krav när en svensk medborgare också är medborgare i det land där han sitter frihetsberövad.

Sverige verkar också genom EU:s politiska dialog med Eritrea. Demokrati och mänskliga rättigheter är centrala delar av denna dialog. En förutsättning för att EU:s utvecklingssamarbete med Eritrea ska fortsätta är att den politiska dialogen med landet kan fortgå och utvecklas. Vissa framsteg kan noteras och flera möten har hållits på olika nivå med den eritreanska regeringen. Samtidigt har det varit särskilt svårt att diskutera just frågorna om demokrati och mänskliga rättigheter. Vid Allmänna rådets möte i april 2004 lyfte jag återigen fram vikten av att situationen för de EU-medborgare som hålls fängslade i Eritrea ständigt tas upp i vår dialog med landet.

Det är positivt att den afrikanska kommissionen för mänskliga rättigheter har behandlat situationen i Eritrea, och kommit med konkreta rekommendationer om hur läget i landet ska kunna förbättras. Det är, som Sermin Özürküt påpekar, särskilt angeläget att Eritrea respekterar sina internationella åtaganden och efterlever relevanta konventioner och instrument.

Jag kommer att fortsätta att ta upp frågan om mänskliga rättigheter och demokrati i Eritrea med landets ledning, genom vår ambassadör och genom EU-kretsen. I synnerhet kommer jag fortsätta att ta upp Dawit Isaaks situation och verka för att Dawit Isaak släpps fri.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.