Till innehåll på sidan

Erdogans angrepp på den akademiska forskningens frihet

Skriftlig fråga 2020/21:1615 av Amineh Kakabaveh (-)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-03
Överlämnad
2021-02-03
Anmäld
2021-02-04
Svarsdatum
2021-02-10
Sista svarsdatum
2021-02-10
Besvarad
2021-02-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Den 4 januari hade studenterna vid Boğaziçi-universitetet i Istanbul för avsikt att genomföra fredlig sammankomst varvid man avsåg att protestera mot att professor Melih Bulu utsetts till rektor för detta universitet.

Studenterna menade att han hade alltför ringa anknytning till deras universitet, saknade tillräcklig kompetens för arbetsuppgiften och anklagades av den ansedda oberoende tidningen Cumhuriyet för plagiat med mera.

Bulu hade däremot själv varit trogen anhängare av president Erdoğans parti AKP. Studenterna menade att Bulu hade utsetts till rektor på politiska och inte vetenskapliga grunder.

När studenterna samlades för att protestera mot att Bulu blev utsedd till rektor angreps de av en speciell polisstyrka avsedd för terroristbekämpning (Özel Harekat) som utsatte flera av studenterna för grov misshandel och tortyr.

Enligt studenternas advokater fanns det bland studenter, kvinnor och hbtq-personer, vilka av polisen tvingades klä av sig och utsattes för hot om våldtäkt.

Denna speciella polisstyrka begick brott mot internationell lag och Turkiets egen lagstiftning om mötes- och demonstrationsfrihet, enligt artikel 32.1, när den använde både tårgas och vattenkanoner samt direkt fysiskt våld för att skingra en fredlig demonstration.

Det är inte första gången regimen i Turkiet bryter mot mänskliga rättigheter och demokratins principer. Den turkiska regimen torde närmast betraktas som en notorisk förbrytare på detta område.

Man tvingas nu notera att dessa förbrytelser gått så långt att den turkiska regimen är skrämmande brutal i sina brott mot mänskliga rättigheter. Mitt i denna brutalitet drar den ett löjets skimmer över sig själv när den löser strider i tillsättningsärenden inom den akademiska världen med att inkalla tungt beväpnade antiterroriststyrkor för att nedkämpa kritiska men i övrigt vapenlösa unga studenter.

Det som hänt vid Boğaziçi-universitetet i Istanbul är inte någon enskild angelägenhet för Turkiet. Vad det handlar om är att undervisning självklart ska vara grundad på vetenskapliga forskningsresultat och att all forskning som bedrivs ska grundas på vetenskaplig forskningsmetodik. En sådan verksamhet ska ledas av personer som är vetenskapligt meriterade och inte politiska charlataner understödda av Erdoğan och polisstyrkor avsedda att bekämpa terrorism. 

Detta är något som måste vara den vägledande principen för all världens undervisning och forskning, eftersom alla nya framsteg och all ny kunskap tillhör mänskligheten som helhet. Det som sker vid Boğaziçi-universitetet berör följaktligen alla världens universitet och undervisningsanstalter. Följaktligen berör de brott som den turkiska regimen begår när det gäller demonstrations- och yttranderätten och dess brott mot rätten till en fri forskning – där kritik av forskningsledningar ingår – alla världens studenter och forskare. Det är inget ett landets president, polis eller antiterroristiska styrkor ska befatta sig med.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Vad avser ministern att göra för att förmå regimen i Turkiet att snarast upphöra med de vetenskaps- och forskningsfientliga angreppen, samt de brottsliga övergreppen på studenterna vid Boğaziçi-universitetet i Istanbul genomförda av regimens antiterrroriststyrkor, och kräva frigivning av alla studenter samt politiska fångar?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1615 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:1615 av Amineh Kakabaveh (-) Erdoğans angrepp på den akademiska forskningens frihet

Amineh Kakabaveh har frågat mig följande: ”Vad avser ministern att göra för att förmå regimen i Turkiet att snarast upphöra med de vetenskaps- och forskningsfientliga angreppen, samt de brottsliga övergreppen på studenterna vid Boğaziçi-universitetet i Istanbul genomförda av regimens antiterrroriststyrkor, och kräva frigivning av alla studenter samt politiska fångar?”.

Utvecklingen i Turkiet är mycket bekymrande. Det gäller inte minst den bristande respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sveriges syn på den negativa utvecklingen framgår också av regeringens rapport om mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Turkiet, som även tar upp inskränkningar i mötesfriheten.

Regeringen ser med allvar på gripanden av studenter som deltagit i demonstrationerna vid Boğaziçi-universitetet och på andra håll i Turkiet. Det är viktigt att rapporter om övervåld i samband med gripandena av studenterna utreds. Rätten till yttrandefrihet och mötes- och föreningsfrihet är grundläggande för ett fungerande demokratiskt samhälle. Detta är vi tydliga med gentemot turkiska företrädare. Det är också av central betydelse att den akademiska friheten aktivt skyddas och säkerställs. Det problematiska läget avseende mänskliga rättigheter i Turkiet är också något jag tog upp vid mitt möte med utrikesminister Cavusoglu i Ankara i höstas.

Vi är djupt kritiska mot den negativa retorik som riktats mot hbtq-personer i samband med demonstrationerna. Sverige har vid upprepade tillfällen lyft vikten av respekt för hbtq-personers mänskliga rättigheter i Turkiet, både med turkiska företrädare och inom internationella fora. Vi välkomnar att EU har uppmanat Turkiet att släppa personer som har blivit godtyckligt arresterade under demonstrationerna och även lyft den negativa retoriken riktad mot hbtq-personer.

Genom reformstödet till Turkiet stödjer Sverige det turkiska civila samhället, människorättsförsvarare, media och andra aktörer som arbetar för att stärka efterlevnaden av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Bland annat ger generalkonsulatet i Istanbul stöd till organisationer som verkar för att värna och underlätta för akademisk frihet och för att stärka yttrandefrihet och rätten till mötes- och föreningsfrihet i Turkiet.

Stockholm den 10 februari 2021

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.