Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

entreprenörer

Skriftlig fråga 2001/02:166 av Cederfelt, Margareta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-06
Anmäld
2001-11-13
Besvarad
2001-11-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 november

Fråga 2001/02:166

 av Margareta Cederfelt (m) till näringsminister Björn Rosengren om entreprenörer

Svensk företagsamhet är låg vid en internationell jämförelse enligt Esbri, Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning. Flera anledningar orsakar detta, bl.a. låg status för utbildning, stor offentlig sektor, lågt kvinnligt företagande, högt skattetryck, snårigt regelverk och tillgång på riskkapital.

I Sverige ägnar sig 4 % av den vuxna befolkningen åt entreprenöriell verksamhet. Bland de nordiska länderna placerar Sverige sig sist.

Sveriges ekonomi är på tillbakagång med varsel på arbetsmarknaden och fallande kronkurs som följd. En viktig komponent för att landets ekonomi ska utvecklas i positiv riktning är att antalet entreprenörer ökar. För detta behövs ändrad lagstiftning och ändrade attityder. Företagande ska uppmuntras och inte motverkas.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till näringsministern:

Vilka åtgärder är näringsministern beredd att vidta för att Sverige ska inneha en topplacering när det gäller företagsamhet i stället för en bottenplacering?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:166 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 21 november

Svar på fråga 2001/02:166 om entreprenörer

Näringsminister Björn Rosengren

Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att Sverige ska inneha en topplacering när det gäller företagsamhet.

Studien Margareta Cederfelt hänvisar till är Global Entrepreneurship Monitor 2000 (GEM 2000). Det är ett samarbete mellan Babson College i USA och London Business School i Storbritannien och redovisar nivån på entreprenörer i vardande, dvs. personer som är involverade i start av ett företag, i 21 länder. Resultaten från Sverige är insamlade av Esbri, Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning. Skillnaderna är betydande mellan länderna med Brasilien och USA i topp. De nordiska länderna visar tämligen likadana siffror även om Norge och Danmark visar något högre aktivitet än Finland och Sverige.

Grunden för ett ökat nyföretagande är att samhället intar en positiv och öppen attityd till företagare och företagsamhet. Att driva företag ska kunna vara ett lika självklart val som att vara en engagerad och initiativrik anställd. Med en sådan inställning finns det också utrymme för att betrakta misslyckande som en berikande erfarenhet för framtiden och inte som en belastning i en fortsatt verksamhet. Inte minst viktigt är det att stimulera ungdomars företagande i olika former. Det är dock viktigt att vara medveten om att förändring av attityder är ett långsiktigt arbete.

Regeringens arbete för att främja företagsamhet är i första hand inriktat på att skapa goda ramvillkor såsom god tillgång till information, fungerande kapitalförsörjning och sund konkurrens. Regler ska vara så enkla och ändamålsenliga som möjligt. Därför är Simplex-arbetet mycket viktigt. I avsikt att intensifiera detta arbete har Jordbruksverket, Arbetsmiljöverket, Riksskatteverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Räddningsverket fått i uppdrag att tillsammans med representanter för små företag ta fram förslag på hur lagstiftningen inom dessa områden kan förenklas.

I budgetpropositionen för 2002 och den nyligen presenterade propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4) har regeringen lämnat ytterligare förslag för att främja företagandet i Sverige. Ett exempel är förslaget till ett flerårigt nationellt entreprenörskapsprogram. Syftet är att skapa ett mer entreprenöriellt klimat, att främja och uppmuntra entreprenörskap, bidra till positiva attityder till entreprenörskap och företagande, samt öka nyföretagandet. Förslag har även lämnats om införandet av ett system för mikrolån via ALMI Företagspartner AB och ökade insatser har annonserats för att främja kvinnors och invandrares företagande samt kooperativt företagande.

Som exempel på andra viktiga åtgärder som vidtagits för att stimulera ett gott entreprenörskap vill jag nämna Företagarguiden som presenterar information på Internet från fler än 20 myndigheter och organisationer riktad till såväl blivande som redan etablerade företagare. Via Företagarguiden kan man också nå Kontakt-N, som ger nödvändig information om vad som krävs för att starta ett företag. Kontakt-N är ett samarbete mellan PRV och RSV och där återfinns, förutom information, de blanketter man behöver för att registrera sitt företag.

Näringsdepartementet kartlägger också omfattningen, utvecklingen och varaktigheten av nya former för företagande i gränssnittet mellan egenföretagande och anställning. I uppdraget ingår bl.a. att beskriva de hinder som eventuellt kan finnas för individer att gå mellan att vara anställd och att vara företagare. Det innefattar reglerna för arbetslöshets- och sjukförsäkringarna men även andra typer av hinder som osäkerhet beträffande affärsidén eller brist på kapital. Uppdraget kommer att avrapporteras februari 2002.

Jag delar Margareta Cederfelt uppfattning att Sverige behöver fler entreprenörer. När det gäller ungdomar finns det glädjande tecken på att så är fallet. De åtgärder jag redovisat ovan hoppas jag ska leda till att Sverige kommande år ska kunna uppvisa en högre grad av entreprenöriella aktiviteter än hittills.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.