Ensamstående föräldrars ekonomi
Skriftlig fråga 2024/25:837 av Serkan Köse (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-02-25
- Överlämnad
- 2025-02-25
- Anmäld
- 2025-02-26
- Svarsdatum
- 2025-03-05
- Besvarad
- 2025-03-05
- Sista svarsdatum
- 2025-03-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Organisationen Sveriges Makalösa Föräldrar visar i sin senaste rapport en mycket oroande utveckling för ensamstående föräldrar i Sverige. Den ekonomiska ojämlikheten har ökat, och ensamstående föräldrar är en av de grupper som drabbats hårdast av skenande matpriser, höjda hyror och ökade elkostnader, i kombination med reallönesänkningar.
Rapporten, baserad på en enkätundersökning från oktober 2024, visar att åtta av tio ensamstående föräldrar är stressade över sin ekonomi och att 40 procent har tvingats låna pengar för att täcka grundläggande kostnader såsom mat och boende. Vidare framgår att 84 procent av dem som har bostadsbidrag anser att det är avgörande för att få ihop ekonomin. För en genomsnittlig ensamstående förälder saknas i dag 3 029 kronor varje månad för att ekonomin ska gå ihop, enligt rapporten.
Sveriges Makalösa Föräldrar lyfter i rapporten flera politiska åtgärder för att förbättra situationen, däribland en permanent höjning av bostadsbidraget och en anpassning av bidraget efter den ekonomiska utvecklingen.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att förbättra den ekonomiska situationen för ensamstående föräldrar?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:837 besvarad av Statsrådet Anna Tenje (M)
Svar på fråga 2024/25:837 Ensamstående föräldrars ekonomi
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svar på fråga 2024/25:837 av Serkan Köse (S)
Ensamstående föräldrars ekonomi
Serkan Köse har frågat finansministern vilka åtgärder ministern och regeringen avser att vidta för att förbättra den ekonomiska situationen för ensamstående föräldrar.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Den höga inflationen har påverkat svenska hushåll hårt, inte minst barnhushåll. Regeringen har agerat för att stötta hushållen i allmänhet och de svagaste hushållen i synnerhet. Tittar man på effekterna på hushållens ekonomiska standard till följd av regeringens förslag och aviseringar under mandatperioden så är det tydligt att den ekonomiska standarden ökar procentuellt sett mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard, och allra minst i de båda översta inkomstgrupperna.
Det tillfälliga tilläggsbidraget i bostadsbidraget har varit en viktig åtgärd för att stödja barnhushållen i en tid av ökade levnadsomkostnader. Regeringen har vid fem tillfällen förlängt detta tillfälliga tilläggsbidrag och har dessutom höjt tilläggsbidraget när behoven bedömts som störst. När det svåra ekonomiska läget nu har mildrats och framtidsutsikterna för hushållen ser ljusare ut har regeringen förlängt tilläggsbidraget till och med den 30 juni 2025 för att fortsätta stötta ekonomiska utsatta barnfamiljer och öka köpkraften, samtidigt som det trappas ned från 40 till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget. Alltså samma nivå som rådde innan den akuta inflationskrisen. Detta är en väl avvägd åtgärd för att fortsätta stödja ekonomiskt utsatta hushåll.
Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. Förmåner som bostadsbidraget är viktiga för familjer som har det svårt ekonomiskt, särskilt för ensamstående föräldrar. Samtidigt är bostadsbidraget en förmån som är inkomstprövad och ger marginaleffekter. För grupper som har en svag förankring på arbetsmarknaden kan inkomstprövade bidrag i ett längre perspektiv minska drivkrafterna till arbete och egen försörjning.
Det bästa verktyget för att varaktigt bryta ekonomisk utsatthet och motverka låg ekonomisk standard är egen inkomst av arbete. Regeringen arbetar aktivt för att fler ska komma i arbete, bland annat genom förstärkningar av jobbskatteavdraget som främst riktats till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster och som gör det mer lönsamt att arbeta. I budgetpropositionen för 2025 förstärktes jobbskatteavdraget med ca 11 miljarder kronor. Den genomsnittliga skattesänkningen för dem som berörs av förslaget uppgår till ca 2 600 kronor per år. Fler barn måste få se sina föräldrar gå till jobbet, det är det bästa sättet att skydda dem från låg ekonomisk standard.
Stockholm den 5 mars 2025
Anna Tenje
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.