ensamkommande barns rättigheter och säkerhet
Skriftlig fråga 2003/04:194 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-10-31
- Inlämnad
- 2003-10-31
- Besvarad
- 2003-11-05
- Svar anmält
- 2003-11-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 31 oktober
Fråga 2003/04:194
av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Barbro Holmberg om ensamkommande barns rättigheter och säkerhetFörra året kom 550 ensamma barn till Sverige. Många bär på svåra upplevelser av krig och förföljelse och har stora behov av rehabilitering och stöd. Det har under många år slagits larm om att de ensamkommande barnen far illa och att mottagandet visar allvarliga brister. En del barn har vid upprepade tillfällen lämnat förläggningarna utan förklaring, andra har lämnat förläggningarna och aldrig återvänt. Den genomgång som Migrationsverket gjort om vad som hänt med de ensamma barn som kom hit förra året visar att 103 av de 550 barn kom under 2002 avvek. 20 av dem är fortfarande spårlöst försvunna och samtliga berörda myndigheter saknar uppgifter om vad som hänt barnen. Enligt studien finns det i elva fall indikationer på att barnen har förts till Sverige för att utnyttjas inom prostitution eller till annan kriminalitet. Ansvaret för de ensamkommande barnen har alltför länge bollats mellan myndigheterna, som skyllt problemen på varandra och härmed äventyrat barnens hälsa och säkerhet. Enligt den rapport som Socialstyrelsen och Migrationsverket lämnade i juni 2002 skulle staten, genom Migrationsverket, sluta avtal med 15@20 kommuner om att ansvara för mottagandet av barnen. Nästan ett år har gått sedan förslaget lades fram. Myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer har tålmodigt väntat på klartecken från regeringen. Alla barn har rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och med hänvisning till ovanstående vill jag fråga Barbro Holmberg:
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att säkra tillvaron för ensamkommande barn och för att de försvunna barnen ska återfinnas?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:194 besvarad av Barbro Holmberg
den 5 november
Svar på fråga 2003/04:194 om ensamkommande barns rättigheter och säkerhet
Statsrådet Barbro Holmberg
Ulla Hoffmann har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att säkra tillvaron för ensamkommande barn och för att de försvunna barnen ska återfinnas.
När det gäller frågan om barn som avviker från Migrationsverkets mottagandesystem vill jag understryka att jag ser mycket allvarligt på detta och följer denna fråga noggrant. Jag ser det därför som värdefullt att Migrationsverket har gjort denna genomgång av barn som avvek under år 2002. Jag delar Ulla Hoffmanns oro över vad som har hänt de 20 barn som avvikit och inte återfunnits. Efterforskningen av barnen är ytterst en polisiär uppgift och jag utgår ifrån att polisen utreder detta omsorgsfullt.
Ett förbättrat mottagande av ensamkommande asylsökande barn är en högt prioriterad fråga inom migrationspolitiken. Den rapport som Migrationsverket och Socialstyrelsen lämnat till regeringen med förslag för att förbättra mottagandet har varit en viktig utgångspunkt i arbetet under det senaste året. Myndigheternas förslag om en särskild företrädare för ensamkommande barn har behandlats inom utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare. Utredaren föreslår i delbetänkandet God man för ensamkommande flyktingbarn (SOU 2003:51) att en särskild lagstiftning skapas om god man för ensamkommande barn. Enligt förslaget ska den gode mannen kunna träda i såväl förmyndarens som vårdnadshavarens ställe. Härigenom säkerställs att den gode mannen kan agera och fatta beslut i samtliga frågor som rör ett ensamkommande barn. Detta får särskild betydelse i frågor som rör barnets boende, eftersom den gode mannen ges större möjlighet att hindra barnet från att avvika från en anvisad boendeform. Förslaget har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Ytterligare åtgärder har vidtagits med anledning av rapporten. Kvaliteten på Migrationsverkets barn- och ungdomsenheter har förbättrats genom att personaltätheten har ökat och barngrupperna minskat. Särskilda barnhandläggare har utbildats, och ytterligare utbildningsinsatser pågår i syfte att utveckla samtalsmetodiken när asylutredningar om barn görs. Vidare har regeringen tagit initiativ till att förkorta handläggningstiden för utredning av ett ensamkommande barns skäl för uppehållstillstånd.
En del av de förändringar som föreslogs i rapporten kan komma att kräva lagändringar och behöver därför beredas ytterligare. Det gäller bland annat förslaget om att Migrationsverket ska kunna sluta avtal med ett antal kommuner om mottagandet av ensamkommande barn. En arbetsgrupp inom Regeringskansliet avser vid slutet av 2003 att presentera resultatet av det fortsatta beredningsarbetet i en departementspromemoria. Enligt nuvarande lagstiftning har Migrationsverket ett huvudansvar för mottagandet av asylsökande. Av detta ansvar följer bland annat att ordna boende. De sociala myndigheterna har enligt socialtjänstlagen (2001:453) det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommuner får det stöd och den hjälp de behöver, med ett särskild ansvar för barn och unga.
Jag vill också framhålla att Sverige, när det gäller ensamkommande barn, har stärkt samarbetet med andra länder framförallt i Östersjöregionen.
Inom kort avser jag att tillkalla ett Råd för migration- och asylpolitiska barnfrågor. Rådet ska vara ett organ för samråd och informationsutbyte om barnfrågor inom det migrations- och asylpolitiska området.
Flera åtgärder har således vidtagits för att förbättra mottagandet av ensamkommande asylsökande barn och reformarbetet fortsätter.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.