Energitorv
Skriftlig fråga 2021/22:722 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-11
- Överlämnad
- 2022-01-12
- Anmäld
- 2022-01-13
- Svarsdatum
- 2022-01-19
- Sista svarsdatum
- 2022-01-19
- Besvarad
- 2022-01-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Enligt ett upprop från branschföreningen Svensk Torv har skörden av energitorv minskat med 90 procent. Skälet till utvecklingen framgår inte av uppropet men tydligt är att detta kan få flera negativa konsekvenser. Inte minst ur beredskapssynpunkt då energitorven har betydelse som inhemsk och lagringsbar energikälla.
Att flera energibolag aviserar att de planerar att sluta skörda torv och i stället våtlägga markerna utan att torven först tas till vara är därför oroande. Dels för de nämnda beredskapsskälen, dels för att torv bidrar till att höja effektiviteten i värmekraftverk eftersom den har egenskaper som gör att verkningsgraden höjs och rökgaserna renas bättre då biobränslen eldas. Utan torv måste därför ett additiv i form av svavel importeras.
Skulle energitorven sluta skördas har Sverige alltså inget lagringsbart, närproducerat biomaterial för energiproduktion vid kris och beredskap. Då ingen konsekvensanalys av utfasningen av inhemsk energitorv är gjord på nationell nivå kan besluten i Sveriges olika energibolag få konsekvenser för landet som i dag inte kan överblickas. Den uppkomna situationen bör därför snabbutredas nationellt.
Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Är ministern beredd att vidta åtgärder för att analysera vilka konsekvenser det kan få för svensk beredskap om skörden av energitorv upphör?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:722 besvarad av Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Svar på fråga 2021/22:722 av Betty Malmberg (M)
Energitorv
Betty Malmberg har frågat försvarsministern om han är beredd att vidta åtgärder för att analysera vilka konsekvenser det kan få för svensk beredskap om skörden av energitorv upphör.
Frågan har överlämnats till mig.
Torv bryts i Sverige i dag på cirka 10 000 hektar och används som exempelvis planteringsjord, jordförbättringsmedel och energibränsle. Sedan 2017 prövas tillståndsärenden för både energi- och odlingstorv enligt samma bestämmelser i miljöbalkens bestämmelser. Detta för att uppnå en enhetlig tillståndsprövning. Därigenom kan en verksamhetsutövare få tillstånd till utvinning av både energitorv och odlingstorv.
Utsläpp från dikade torvmarker, som tidigare var våtmarker, beräknas stå för 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter, det vill säga mer än Sveriges personbilstrafik. Genom att återväta dikade torvmarker till naturligt fungerande våtmarker kan utsläppen av växthusgaser från dessa marker minska relativt snabbt. Regeringen har därför avsatt medel för återvätning och restaurering av våtmarker.
Den civila beredskapen och återuppbyggnaden av totalförsvaret är en viktig och angelägen fråga för regeringen. I december 2020 fattade riksdagen beslut med anledning av propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30). Den innebär den största satsningen på totalförsvaret i modern tid. I syfte att stärka och ytterligare intensifiera återuppbyggnaden av det civila försvaret är regeringens inriktning en stegvis förstärkning som innebär att summan av medel avseende civilt försvar år 2025 uppgår till 4,2 miljarder kronor. Vidare tillsatte regeringen i september 2021 en utredning om nationell samordning av försörjningsberedskapen, där även energifrågan ingår.
Försörjningsberedskap och en säker energiförsörjning är en större fråga och måste utredas samlat i både nationell och internationell kontext och beakta hela energisystemet. Berörda myndigheter och den pågående utredningen bedriver nu detta arbete och regeringen har för närvarande inga planer på att initiera en utredning specifikt om energitorv och försörjningsberedskap.
Stockholm den 19 januari 2022
Khashayar Farmanbar
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.