Energistadgefördraget
Skriftlig fråga 2020/21:3568 av Jens Holm (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-09-01
- Överlämnad
- 2021-09-01
- Anmäld
- 2021-09-02
- Svarsdatum
- 2021-09-08
- Sista svarsdatum
- 2021-09-08
- Besvarad
- 2021-09-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
För närvarande pågår en process att reformera det internationella energistadgefördraget (ECT). Den senaste förhandlingsrundan ägde rum den 6–9 juli, och nästa formella förhandlingsmöte sker den 28 september till 1 oktober. Som jag påpekat tidigare i bland annat interpellation i riksdagen kan bolag stämma stater utanför det ordinarie rättsväsendet med stöd i ECT:s så kallade investerarskyddsklausul, även kallad ISDS. År av miljö- och klimatarbete kan spolieras eller få en väldigt hög prislapp om bolagen vinner. Stater kan inte omvänt stämma bolagen med stöd av investerarskyddet. Bolagen har allt att vinna, staterna allt att förlora. Tidigare i år framgick det att det tyska energibolaget RWE har stämt Nederländerna på 1,4 miljarder euro för landets framsynta beslut att avveckla sina kolkraftverk. Tidigare har bolaget Aura Energy hotat med en miljardstämning mot Sverige för att Sveriges riksdag röstat igenom ett förbud mot uranbrytning. Vattenfall har vid två tillfällen stämt Tyskland av miljöskäl. Den första gången ledde det till att Tyskland försämrade utsläppskraven på kolkraftverket Moorburg i Hamburg. Den andra gången har det lett till att Tyskland har erbjudit Vattenfall drygt 14 miljarder kronor i kompensation för avvecklingen av kärnkraften i Tyskland. Genomgående för dessa stämningar är att bolagen gör detta med stöd av det internationella energistadgefördragets investerarskydd.
Glädjande nog pågår en process inom ECT att förändra eller helt ta bort investerarskyddet, men den processen förefaller gå mycket långsamt. Länder som Kazakstan, Turkmenistan, Uzbekistan, Ryssland, Belarus och Turkiet ska övertygas vid sidan om de flesta EU-länderna. Italien har redan helt och hållet lämnat ECT. Varför ska Sverige över huvud taget vara med i ett avtal som ger storbolag alla rättigheter och stater endast skyldigheter? Varför ska vi vara med i ett avtal där fossilbolag får en arena att försvåra den viktiga klimatomställningen genom miljardstämningar i hemliga tribunaler?
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vilken är Sveriges position är inför förhandlingarna den 28 september, och är regeringen beredd att lämna det internationella energistadgefördraget helt och hållet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3568 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2020/21:3568 av Jens Holm (V)
Energistadgefördraget
Jens Holm har frågat mig vilken Sveriges position är inför förhandlingarna den 28 september, och om regeringen är beredd att lämna det internationella energistadgefördraget helt och hållet.
Låt mig först framhålla att jag självklart kommer att fortsätta verka för att revideringen av Energistadgefördraget ska innebära en ambitiös modernisering av fördraget i enlighet med EU:s förhandlingsmandat, vilket bland annat innebär att det inte ska finnas något tolkningsutrymme avseende staters rätt att reglera för att uppnå Parisavtalet och andra miljömål.
Regeringen står helt bakom EU:s ståndpunkter i de pågående förhandlingarna, vilket omfattar dess strävan att reformera i synnerhet regleringen av investeringsskyddet. Förhandlingarna är fortfarande i ett tidigt skede och det är för tidigt att uttala sig om deras slutresultat. Sverige kommer även fortsättningsvis att verka för EU:s ståndpunkter. Vi har bland annat ställt oss bakom EU:s förslag att ta bort och helt fasa ut investeringsskyddet för investeringar i fossila bränslen.
Rent principiellt kan jag konstatera att investeringsskyddsavtal är en viktig komponent i Sveriges och EU:s utrikes- och handelspolitik. I detta ligger också att det måste finnas en regelstyrd mekanism för internationell tvistlösning.
Stockholm den 8 september 2021
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.