Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

energigrödor

Skriftlig fråga 1999/2000:408 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-12-21
Besvarad
2000-01-04
Anmäld
2000-01-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 december

Fråga 1999/2000:408

 av Cristina Husmark Pehrsson (m) till miljöminister Kjell Larsson om energigrödor

Under frågestunden den 2 december 1999 framkom att miljöministern inte hade klart för sig den stora mängd bioenergi som importeras till Sverige och det är förvånande särskilt mot bakgrund av att det föreligger en motion av undertecknad (1999/2000:Sk690 Import av brännbart avfall) som beskriver denna.

År 1998 ökade användningen av biobränslen till Sverige med 4 TWh. Men vi eldar alltmer med avfall som kommer från andra länder och lika mycket som biobränslet ökade 1998 ökade också importen av biobränslen till Sverige. Huvuddelen av denna import består av returträ, rivningsvirke, krossade pallar, mjölkförpackningar, malda däck och annat brännbart avfall. Denna import är delvis en följd av olika regler för energiskatter liksom olika regler för deponi och förbränning.

Min fråga till miljöministern är:

Hur ämnar miljöministern agera för att inhemska energigrödor ska blir mer konkurrenskraftiga?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:408 besvarad av miljöminister Kjell Larsson

den 4 januari

Svar på fråga 1999/2000:408 om energigrödor

Miljöminister Kjell Larsson

Cristina Husmark Pehrsson har frågat mig hur jag ämnar agera för att inhemska energigrödor ska bli mer konkurrenskraftiga.

Möjligheterna att producera bränslen på jordbruksmark är stora. Biobränslekommissionen (Biobränslen för framtiden, SOU 1992:90) bedömde långsiktigt potentialen till 50@60 TWh per år. Man förutsatte då att hela den åkerareal, ca 800 000 ha, som enligt 1990 års jordbrukspolitiska beslut var aktuell för omställning skulle utnyttjas för odling av energiskog och energigräs. Potentialen på tio till femton års sikt bedömdes av Biobränslekommissionen till 15@20 TWh per år. Detta ligger nära Lantbrukarnas riksförbunds bedömning på 22 TWh per år, som utgick från att ca 400 000 ha skulle användas för energiodling.

Det är svårt att bedöma hur stor del av potentialen som kan komma att uppnås i praktiken. De hinder som kan förutses är främst av ekonomisk art. De centrala faktorerna är den globala efterfrågan på livsmedel samt EU:s jordbrukspolitik. Storskalig energiodling kan också ha viss negativ miljöpåverkan, vilken måste vägas in i bedömningen.

I samband med reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik beslutade EU i mars förra året om ett fortsatt krav att ta areal ur produktion. Utöver denna areal kommer det även att vara möjligt för producenter att minska arealen frivilligt. I första hand är det på den uttagna arealen som energigrödor kommer att produceras. Som ett led för att underlätta detta har regeringen beslutat om ett undantag för hur stor andel en brukare får ta ur produktion om denne använder arealen för energigrödor.

Vidare har regeringen, för att utveckla drivmedelstillverkning från förnyelsebara energislag, beviljat skattebefrielse för en pilotanläggning i Norrköping för tillverkning av etanol. Denna fabrik kommer årligen att tillverka ca 50 000 kubikmeter fordonsbränsle från vete odlat på uttagen areal.

Beslut har även nyligen fattats av Energimyndigheten om att öka de statliga satsningarna på forskning och utveckling av bl.a. energiskogsproduktion. Den totala arealen energiskog uppgick förra året till ca 14 000 ha. Under ett antal år har det i Sverige beviljats nationellt stöd för anläggning av vissa fleråriga grödor avsedda för produktion av biomassa. Fr.o.m. år 1999 höjdes detta stödbelopp till maximalt 5 000 kr/ha. Regeringen kommer i år att ta ställning till ett fortsatt stöd för anläggning av energiskog bl.a. mot bakgrund av en analys av anläggningsstödets betydelse för resultaten av stödet för utveckling av energiskog inom ramen för 1997 års energipolitiska program.

På det hela taget är det viktigt och angeläget att stimulera utvecklingen av förnyelsebara energislag. Den utgör själva grunden för att klara omställningen till ett uthålligt energisystem. Ovanstående exempel visar på några av de satsningar som görs för att åstadkomma detta.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.