En vassare miljölagstiftning för minskade klimatutsläpp
Skriftlig fråga 2018/19:209 av Elin Segerlind (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-02-12
- Överlämnad
- 2019-02-13
- Anmäld
- 2019-02-14
- Svarsdatum
- 2019-02-20
- Besvarad
- 2019-02-20
- Sista svarsdatum
- 2019-02-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Hösten 2018 fick Preemraff i Lysekil tillstånd av Mark- och miljödomstolen för utbyggnad. Tillståndet, som inte heller är tidsbegränsat, ger utrymme för koldioxidutsläppen att öka från 1,7 till 3,4 miljoner ton per år, vilket innebär att anläggningen får de enskilt största utsläppen av koldioxid i Sverige. Det motsvarar över 6 procent av Sveriges klimatpåverkande utsläpp under 2017.
Mark- och miljödomstolen har i sitt beslut inte bedömt koldioxidutsläppen från Preemraff eftersom dessa ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Beslutet om att tillåta denna stora utsläppskälla sker bara året efter att Sverige i riksdagen, med stöd av bland andra Vänsterpartiet, antagit en ny klimatlag. Därutöver har regeringen antagit ambitionen att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria länder. Den senaste rapporten från IPCC visar att utsläppsminskningarna måste ske i en sådan takt att koldioxidutsläppen globalt halveras till 2030 jämfört med 2010. Att det är möjligt för Preemraff att få tillstånd för dessa stora utsläpp, trots den stora klimatpåverkan de resulterar i , visar enligt min uppfattning att Sverige har brister i sin miljöstyrande lagstiftning och dess tillämpning för att leva upp till sitt miljöansvar.
Naturvårdsverket presenterade sin fördjupade utvärdering av våra miljömål i januari 2019. Utvärderingen visar att vi har långt till att nå de flesta av målen. I rapporten föreslås att man måste förtydliga hur samhällsmål ska beaktas när miljöbalken tillämpas, till exempel vid tillståndsprövning. Centralt i tolkningen är hur ”skada eller olägenhet av väsentlig betydelse” ska bedömas och hur skälighetsavvägningen ska göras. Naturvårdsverket föreslår även att huvudprincipen bör vara att tillstånd tidsbegränsas samt att miljöbalken vid tillämpning ska spegla samhällets förändring och teknikutveckling.
Vänsterpartiet anser att det är mycket angeläget att Sverige snabbt vässar miljöbalken och dess tillämpning för att stärka våra möjligheter att till nästa generation överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.
Jag vill därför fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Avser ministern att i närtid ta initiativ till att vässa miljöbalken och dess tillämpning för att våra klimatpolitiska ambitioner bättre ska tillgodoses?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:209 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
M
2019/
00358/R
Miljö- och energidepartementet
Miljö- och klimatministern samt vice statsminister
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:209 av Elin Segerlind (V)
En vassare miljölagstiftning för minskade klimatutsläpp
Elin Segerlind har frågat mig om jag har för avsikt att i närtid ta initiativ till att vässa miljöbalken och dess tillämpning för att bättre tillgodose Sveriges klimatpolitiska ambitioner.
Frågan ställs med anledning av ett beslut om tillstånd för utbyggnad som meddelats av Mark- och miljödomstolen. Jag noterar att den aktuella domen är överklagad och att frågan ännu inte är slutligt avgjord.
I och med det klimatpolitiska ramverket har Sverige antagit bland de mest ambitiösa klimatmålen i världen. Vid sidan om klimatlagen är det viktigt att säkerställa att lagstiftningen även i övrigt bidrar till att nå målen.
När det gäller arbetet för att nå miljömålen är miljöbalken central. Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö. De myndigheter som tillståndsprövar eller utövar tillsyn enligt miljöbalken påverkar, genom beslut och vägledning, förutsättningarna för ett mycket stort antal verksamheter och åtgärder. Miljöbalkens potential att bidra i arbetet för att uppnå klimatmålen är därmed stor.
Genom januariavtalet har regeringen tillsammans med Centern och Liberalerna kommit överens om att all relevant lagstiftning ska ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag. Regeringen avser att låta en utredning se över hur vi kan säkerställa detta. Översynen kommer bland annat att
omfatta miljöbalken. När det gäller de närmare formerna för utredningen och när den kan påbörja uppdraget kommer regeringen att återkomma.
Stockholm den 20 februari 2019
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

