en utbyggd frivård
Skriftlig fråga 2000/01:891 av Bargholtz, Helena (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-14
- Anmäld
- 2001-03-20
- Besvarad
- 2001-03-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 mars
Fråga 2000/01:891
av Helena Bargholtz (fp) till justitieminister Thomas Bodström om en utbyggd frivårdI sin rapport 1994/95 granskade Riksdagens revisorer den svenska kriminalvården. Revisorerna konstaterade inledningsvis att statsmakterna ofta upprepade uttalanden om att frivårdens betydelse inom kriminalvården inte får sådant genomslag i konkreta beslut och praktiska gärning som man kan vänta sig.
Det kan med visst fog hävdas att satsningar sker på frivården exempelvis genom senare års försök med samhällstjänst och elektronisk övervakning. Men det är långt kvar till den punkt då frivården kan sägas spela den viktiga roll som statsmakterna har uttalat sig för.
Frivården har i genomsnitt ca 12 000 klienter inskrivna.
Revisorernas granskning har gett många positiva intryck av frivården. Trots hårt arbetstempo förmår handläggarna ändå att kombinera engagemang och inlevelse.
Problemet med frivården är resurser och bristen på innehåll. Missnöjet bland personalen inom frivården är tyvärr stort i dag, vilket har lett till uppsägningar och en stor personalomsättning. Långtidssjukskrivningar har blivit allt vanligare, vilket medför att de handläggare som blir kvar får en allt större arbetsbörda. En onormalt hög personalomsättning ger kompetens- och effektivitetsförluster. På många enheter uppstår en dålig arbetsmiljö på grund av ständig stress och känsla av otillräcklighet.
Jag vill med anledning av detta fråga:
Vilka åtgärder är justiemininstern beredd att vidta för att se till att frivården får tillräckliga resurser och en lämplig organisation för sin viktiga verksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:891 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 22 mars
Svar på fråga 2000/01:891 om en utbyggd frivård
Justitieminister Thomas Bodström
Helena Bargholtz har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att se till att frivården får tillräckliga resurser och en lämplig organisation för sin viktiga verksamhet.
Jag vill först betona vilken viktig roll frivården spelar när det gäller kriminalvårdens ansvar för det återfallsförebyggande arbetet. Det gäller givetvis både vid verkställigheten av de icke-frihetsberövande påföljderna och i samband med övervakningen av dem som friges villkorligt från fängelse. Regeringen har nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som syftar till att underlätta de intagnas övergång från anstalt till frihet. Bl.a. föreslås att det ska bli möjligt att i vissa fall avtjäna de sista månaderna av ett långt fängelsestraff genom intensivövervakning med elektronisk kontroll, s.k. fotboja. Förslagen innebär en utmaning både för anstaltspersonalen och för frivårdens personal. Det krävs också ett utvecklat samarbete mellan anstalt och frivård.
Det är givetvis viktigt för alla verksamheter att ha en ändamålsenlig organisation. Bl.a. för att öka integrationen mellan kriminalvårdens olika verksamhetsgrenar införde kriminalvården för några år sedan en ny lokal organisation. Regeringen har gett kriminalvården i uppdrag att redovisa utvecklingen inom den. Ett utvärderingsarbete med den inriktningen pågår för närvarande.
Utvecklingen av frivårdspåföljder har inneburit nya arbetsuppgifter för frivården. Dessa har frivården axlat på ett förtjänstfullt sätt vilket bl.a. bidragit till att påföljderna fått mycket stort genomslag. Det är givetvis en viktig uppgift för Kriminalvårdsstyrelsen att i sitt interna budgetarbete ta hänsyn till resursbehovet inom olika delar av verksamheten och att beakta eventuella förskjutningar i behoven. I budgetpropositionen för 2001 gjordes, som bekant, den enskilt största satsningen på rättsväsendet någonsin. För kriminalvårdens del innebar detta ett tillskott på ytterligare 271 miljoner kronor. Ett prioriterat område som pekades ut var att skapa förutsättningar för att ge alternativen till fängelse bredast möjliga tillämpning.
Regeringen har alltså på olika sätt och i olika sammanhang betonat betydelsen av frivårdens arbete. Självklart kommer vi även fortsättningsvis att följa utvecklingen på det här området.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.