En strategi för kultur- och musikskolorna i Sverige
Skriftlig fråga 2013/14:337 av Fridolin, Gustav (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-01-21
- Anmäld
- 2014-01-22
- Besvarad
- 2014-01-29
- Svar anmält
- 2014-01-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 januari
Fråga
2013/14:337 En strategi för kultur- och musikskolorna i Sverige
av Gustav Fridolin (MP)
till kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Kultur- och musikskolorna i Sverige spelar en avgörande roll när alla barn och unga ska få tillgång till kultur och estetisk stimulans. Det är tack vare denna frivilliga kommunala verksamhet som garageband blir miljonsäljande exportsuccéer och som elever finner vägar att uttrycka sig och lust att lära även i andra ämnen. De blir mer innovativa, skapande och kreativa. Vissa blir musiker, andra blir innovatörer och alla går mot ett arbetsliv där skapande och kreativt tänkande värdesätts.
Kultur- och musikskolorna står inför många tuffa utmaningar. Det handlar om brist på utbildad personal och resurser för kompetensutveckling, om att avgifter i vissa kommuner är så höga att endast barn till välbeställda har råd. Det kan också handla om långa avstånd och bristande tillgänglighet. I vissa kommuner skapas konstgjorda marknader genom pengsystem, som därigenom slår undan benen för ensembleverksamhet och tillgången till utbildade lärare. I andra kommuner är kön så lång att barnen hinner tröttna innan intresset väckts. Nu uppmärksammas också att verksamheten utmanats av privata aktörer på flera håll i landet. Det är uppenbart att det finns ett behov av en nationell strategi för kultur- och musikskolorna i Sverige. En strategi fastställd av riksdagen som pekar på hur tillgången till estetik säkras på ett likvärdigt sätt för alla barn i hela vårt land. En strategi som slår fast alla barns rätt till estetik i sin utbildning och under fritiden.
Min fråga till kulturministern blir därför:
Är ministern beredd att vidta åtgärder för att vi i Sverige ska få en nationell strategi för alla barns tillgång till musik- och kulturskola?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:337 besvarad av Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth
den 29 januari
Svar på fråga
2013/14:337 En strategi för kultur- och musikskolorna i Sverige
Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth
Gustav Fridolin har frågat mig vad jag avser att göra för att Sverige ska få en nationell strategi för alla barns tillgång till musik- och kulturskola.
Först vill jag betona att regeringens allra viktigaste prioritering inom kulturpolitiken är barns och ungas rätt till kultur. Regeringen införde 2008 reformen Skapande skola, en satsning på mer kultur i skolan. Skapande skola uppgår nu till 173 miljoner kronor per år och når drygt 715 000 elever i hela landet i grund- och särskola samt förskoleklass. Regeringen har också beslutat om gratis inträde till de statliga museerna för alla under 19 år och särskilt lyft fram barns rätt till kultur i de nya nationella målen för kulturpolitiken. Detta bara för att nämna några av de satsningar som gjorts.
Som Gustav Fridolin framhåller i sin fråga så är de kommunala musik- och kulturskolorna viktiga för att barn och unga i ska kunna utveckla sitt eget skapande och odla sin kreativitet
Enligt uppgifter från Sveriges musik- och kulturskoleråd (SMOK) fortsätter kulturskoleverksamheten i landet att utvecklas stabilt. Fler kommuner startar musik- eller kulturskolor och resurserna har ökat de senaste åren. Verksamheterna prioriteras av kommunerna och barnen fortsätter att hitta till musik- och kulturskolorna.
Men naturligtvis finns det, som Gustav Fridolin påpekar, utmaningar för kultur- och musikskolorna, och vi följer utvecklingen noga.
De nya nationella målen för kulturpolitiken ska vara styrande för den statliga kulturpolitiken och kunna inspirera och vägleda politiken i landsting och kommuner. I målen slås bl.a. fast att kulturpolitiken syftar till att främja allas möjlighet att utveckla sina skapande förmågor och att barns och ungas rätt till kultur särskilt ska uppmärksammas.
Ansvaret för att stödja barns och ungas rätt till kultur är delat mellan den statliga, regionala och kommunala nivån. När det gäller landets musik- och kulturskolor ligger detta ansvar hos kommunerna. De har sinsemellan valt att organisera och prioritera på olika sätt. Kommunerna bör inom ramen för det kommunala självstyret kunna hitta de lösningar som passar dem bäst med hänsyn tagen till behov och faktiska förutsättningar i den egna kommunen.
Mot denna bakgrund är det inte i dagsläget aktuellt för regeringen att ta initiativ till att formulera en nationell strategi för undervisingen i musik- och kulturskolor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.