En starkare kärnvapennedrustning
Skriftlig fråga 2012/13:79 av Hägg, Carina (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2012-10-26
- Anmäld
- 2012-11-05
- Besvarad
- 2012-11-08
- Svar anmält
- 2012-11-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 oktober
Fråga
2012/13:79 En starkare kärnvapennedrustning
av Carina Hägg (S)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
Den 22 oktober gjordes ett uttalande angående kärnvapennedrustning av ett stort antal av FN:s medlemsstater i United Nations General Assembly First Committee (UNGA). Sverige valde att inte ställa sig bakom detta uttalande.
Kärnvapnen har en särställning bland vapenslagen i världen, då andra vapen inte förorsakar samma enorma förödelse. Ett krig med kärnvapen inblandade skulle kunna få katastrofala och oöverskådliga konsekvenser för hela mänskligheten.
Enorma summor läggs kontinuerligt på utveckling, övervakning och underhåll av kärnvapen. Argumenten för en nedrustning borde vara uppenbara. Så länge något land har tillgång till kärnvapen kommer det att finnas andra länder som också vill ha det. Och så länge dessa vapen existerar finns också en risk att de missbrukas.
Ur ett humanitärt perspektiv bör Sverige därför arbeta starkare för kärnvapennedrustning.
Jag har följande fråga till utrikesministern:
Vilka fakta och omständigheter ligger till grund för utrikesministerns och regeringens ställningstagande att inte ställa sig bakom uppropet angående kärnvapennedrustning?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:79 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2012/13:79 En starkare kärnvapennedrustning
Utrikesminister Carl Bildt
Carina Hägg har frågat mig vilka fakta och omständigheter som ligger till grund för ställningstagandet att inte ställa sig bakom ett uttalande om kärnvapennedrustning som framfördes i FN:s generalförsamlings första utskott den 22 oktober.
Regeringen har sedan länge framhållit behovet av konstruktiva åtgärder för att befintliga kärnvapenarsenaler nedrustas samtidigt som icke-spridningsarbetet förstärks. Som frågeställaren antyder går nedrustning och icke-spridning hand i hand, och det torde finnas bäst förutsättningar att nå framgång om båda dessa aspekter drivs parallellt. Detta utgör också tanken bakom icke-spridningsfördraget NPT:s handlingsplan från 2010 som föreskriver åtgärder inom NPT:s alla tre områden – nedrustning, icke-spridning samt fredlig användning av kärnenergi.
En viktig del av vår utrikespolitik utformas och genomförs inom EU-samarbetet, och det är i första hand genom EU:s gemensamma anföranden som vi valt att göra vår röst hörd under första utskottet. I andra samarbetsformer har vi också verkat för att uppmärksamma vikten av att minska och dra tillbaka så kallade taktiska kärnvapen som ännu inte omfattas av någon formell rustningskontroll. Ett annat särskilt viktigt område rör provstoppsavtalet (CTBT) som länge har varit en svensk profilfråga. För närvarande agerar Sverige tillsammans med Mexiko som samordnare inom den så kallade Artikel XIV-processen för att särskilt driva frågan om ett ikraftträdande av CTBT.
Vi deltar i en rad olika samarbeten och initiativ som vi menar har förutsättningar att uppnå konkret utfall på sikt. Det slutgiltiga målet med det långsiktiga nedrustningsarbetet är en värld utan kärnvapen – ett mål jag tror vi alla delar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.