Till innehåll på sidan

En sammanhållen vårdkedja för barn med adhd

Skriftlig fråga 2019/20:1568 av Ulrika Jörgensen (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-06-12
Överlämnad
2020-06-12
Anmäld
2020-06-15
Svarsdatum
2020-06-24
Sista svarsdatum
2020-06-24
Besvarad
2020-06-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Barn med adhd-problematik behöver tidigt få stöd, diagnos, rätt behandling och uppföljning i en sammanhållen vårdkedja. Genom att erbjuda en korrekt individanpassad behandling, vilket kan omfatta läkemedel men även strategier, så är chansen större för den enskilde att kunna hantera, lära sig förstå och leva med sin adhd. Tyvärr är vården fragmentiserad, och patienterna bollas mellan olika aktörer. Ofta har barn med adhd-problematik en samsjuklighet som ångest och depression och är inte sällan i behov av stöd från förskola/skola och kommunen. Här behövs en helhetssyn för att bäst hjälpa barnen.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att barn med adhd tidigt ska få stöd och hjälp i en sammanhållen vårdkedja?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1568 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2020/05307/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1568 av Ulrika Jörgensen (M)
En sammanhållen vårdkedja för barn med adhd

Ulrika Jörgensen har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att barn med adhd tidigt ska få stöd och hjälp i en sammanhållen vårdkedja.

Tidig upptäckt och tidiga insatser, liksom ett multiprofessionellt omhändertagande, är viktigt för att bland annat kunna förebygga ångest, depression och skolfrånvaro bland barn och unga med adhd.

Psykisk hälsa och ohälsa är en mycket prioriterad fråga för mig och regeringen. Regeringen avsätter 2,2 miljarder kronor 2020 för insatser som bl.a. syftar till att motverka psykisk ohälsa, förstärka tidiga insatser till personer som drabbas av psykisk ohälsa och förbättra vården och omsorgen för personer med omfattande behov av insatser. Inom satsningen finns särskilda medel avsatta för målgruppen barn och unga som bl.a. syftar till att stärka barn- och ungdomspsykiatrin. På fem år har den statliga satsningen på psykisk hälsa mer än fördubblats.

Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att närmare belysa faktorer som kan förklara geografiska skillnader i förskrivningen av adhd-läkemedel till barn. Myndigheten redovisade uppdraget i juli 2019. I rapporten konstaterade Socialstyrelsen bl.a. att klinisk praxis liksom tillgång till vård och stöd varierar över landet, vilket visar att det finns ett behov av nya nationella kunskapsstöd på det här området.

Socialstyrelsen har utifrån slutsatserna i rapporten gjort bedömningen att det finns ett behov av nationella riktlinjer och ett arbete med att ta fram riktlinjer utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet pågår inom myndigheten. Riktlinjerna ska bidra till en mer enhetlig klinisk praxis och förbättrad god vård och omsorg för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Socialstyrelsen planerar att riktlinjerna kommer att innefatta adhd och autismspektrumtillstånd och gälla alla åldrar.

Nationella riktlinjer på området är ett viktigt steg i att säkerställa att barn och unga med adhd tidigt och samordnat får den vård och stöd som de behöver.

Stockholm den 24 juni 2020

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.