En säkerhetspolitisk analys av sänkt skatt på drivmedel
Skriftlig fråga 2021/22:1497 av Rasmus Ling (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-04-25
- Överlämnad
- 2022-04-26
- Anmäld
- 2022-04-27
- Svarsdatum
- 2022-05-04
- Besvarad
- 2022-05-04
- Sista svarsdatum
- 2022-05-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Höga priser på energi och drivmedel har gjort att regeringen föreslagit sänkt skatt på drivmedel och fryst reduktionsplikt. Detta då både hushåll och företag drabbas när kostnaderna ökar. Regeringen kunde givetvis ha valt att ge stöd på andra sätt, som inte hade förvärrat Sveriges beroende av fossila drivmedel. Agerandet från regeringen delas dessvärre av många andra länders regeringar.
På DN debatt den 23 april skriver tre forskare att deras studie visar hur Ryssland tjänar på politiken med sänkt skatt på olja. Det handlar om så mycket som motsvarande 120 miljoner kronor per dag; tillräckligt med pengar för att Putin ska finansiera 1 000 yrkessoldater under ett helt år.
Sverige har tillsammans med EU vidtagit starka ekonomiska sanktioner mot Ryssland, med målet att det ska bli så kännbart att de avslutar det pågående anfallskriget. Den ryska oljan och gasen är dock akilleshälen. Där håller den socialdemokratiska regeringen emot, och i stället vill man sänka skatten på diesel och bensin och frysa reduktionsplikten så att mindre förnybart blandas in nästa år än vad som annars hade varit fallet.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Har det gjorts någon säkerhetspolitisk analys vid Utrikesdepartementet av förslagen att sänka skatten på drivmedel och frysa reduktionsplikten?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1497 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2021/22:1497 av Rasmus Ling (MP) En säkerhetspolitisk analys av sänkt skatt på drivmedel
Rasmus Ling har frågat mig huruvida det gjorts någon säkerhetspolitisk analys vid Utrikesdepartementet av regeringens förslag att sänka skatten på drivmedel och frysa reduktionsplikten.
Riksdagen sa den 27 april 2022 ja till regeringens förslag i den extra ändringsbudgeten för 2022 om tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel.
Rysslands väpnade angrepp mot Ukraina har lett till plötsliga och kraftiga prisökningar på bland annat drivmedel. På kort sikt är det svårt för människor och företag att hinna anpassa sin vardag och verksamhet till så stora prisförändringar vilket motiverar kompenserande åtgärder. Samtidigt är det viktigt att de åtgärder som införs inte försenar den omställning som vi vet att vi behöver göra av klimatskäl. Det är också angeläget att åtgärder inte bidrar till att statliga ryska oljeföretag ökar sina intäkter. Här står vi inför svåra avvägningar och det råder stor osäkerhet om hur situationen kommer att utvecklas. Förslagen är tillfälliga åtgärder för att ge andrum till de som på kort sikt har svårt att minska sin användning av drivmedel.
Regeringen fördömer Rysslands väpnade angrepp mot Ukraina och verkar för ett fortsatt enigt och kraftfullt svar från EU, i nära samordning med partners och likasinnade. Regeringen verkar för att de restriktiva åtgärder som redan finns mot rysk export av fossila bränslen till EU ska utökas. EU bör tillsammans med partners och likasinnade upprätthålla och öka trycket på Ryssland, inklusive genom restriktiva åtgärder, isolering i internationella forum och ansvarsutkrävande för misstänkta krigsbrott. Det är centralt att EU förblir enat i sin Rysslandspolitik.
Stockholm den 4 maj 2022
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.