en rättsprocess mot de röda khmererna

Skriftlig fråga 2000/01:1377 av Andersson, Marianne (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-06-11
Besvarad
2001-06-25
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 juni

Fråga 2000/01:1377

av Marianne Andersson (c) till utrikesminister Anna Lindh om en rättsprocess mot de röda khmererna

FN och Kambodjas regering har under fyra år förhandlat om utformningen av en rättegång mot de röda khmerernas högsta ledare, de ledare som ytterst är ansvariga för 1,7 miljoner kambodjaners död under åren 1975@1979. Förhandlingarna tycks nu ha gått i stå. Inga kontakter har tagits på ett halvår. Den kambodjanska regeringens intresse för en rättegång är svalt. De menar att ris till befolkningen går före rättvisa. Den stora grannen Kina är direkt emot en rättegång.

I själva verket är utkrävandet av rättvisa och straff för de ansvariga själva förutsättningen för Kambodjas utveckling. Annars kan landet inte bli en fungerande rättsstat, människorna våga tro på framtiden och landet få kraft att utvecklas. I dag skylls den nuvarande korruptionen, våldet och alla missförhållanden på röda khmererna och en utbredd rättslöshet råder.

Mot bakgrund av Sveriges mångåriga engagemang med bistånd och MR-arbete i Kambodja bör vi agera, gärna tillsammans med de nordiska länderna, för en rättegång. Ett tillfälle som bör utnyttjas är att vi som ordförandeland i EU tar initiativ till en EU-framställning till premiärminister Hun Sen på givarmötet i Tokyo i mitten av juni och där framhålla hur nödvändigt det är att äntligen få i gång rättsprocessen.

Jag vill därför fråga utrikesministern:

På vilket sätt avser utrikesministern agera för att få till stånd en rättsprocess mot de röda khmererna i Kambodja?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1377 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 21 juni

Svar på fråga 2000/01:1377 om en rättsprocess mot de röda khmererna

Utrikesminister Anna Lindh

Marianne Andersson har frågat mig på vilket sätt jag avser agera för att få till stånd en rättsprocess mot de röda khmererna i Kambodja.

Låt mig inledningsvis säga att jag delar Marianne Anderssons åsikt om vikten av att en rättegång äger rum i Kambodja. Endast därigenom kan förhållandena kring röda khmerernas grava brott mot de mänskliga rättigheterna 1975@1979 utredas. Om inte de skyldiga till dessa grövsta av alla brott ställs inför rätta, finns det bl.a. risk för att den kultur av straffrihet som finns i Kambodja inte kan avvecklas.

Sverige har länge varit aktivt och drivande för att få till stånd en rättsprocess mot de röda khmererna. Genom utvecklingssamarbete med Kambodja stöder vi bl.a. FN:s MR-kontor och Documentation Centre of Cambodia som dokumenterar röda khmerernas brott. Under den tid som svensken Thomas Hammarberg var FN:s generalsekreterares särskilde sändebud för mänskliga rättigheter i Kambodja, gjordes vidare flera framsteg i arbetet med att få i gång en rättsprocess.

Svenska regeringen utnyttjar varje tillfälle som ges att framhålla den vikt den lägger vid att en rättsprocess kommer till stånd. Nyligen framförde vår ambassadör i Kambodja på nytt detta budskap till ordföranden i Nationalförsamlingen och den kambodjanske inrikesministern.

Vid ett givarmöte i Tokyo förra veckan uppmanade Sverige, både som enskild nation och i rollen som ordförande i EU, premiärminister Hun Sen att verka för att en tribunal upprättas inom kort. I båda fallen uppmanade vi i starka ordalag det kambodjanska parlamentet att snabbt anta den lagstiftning som gör det möjligt att ställa röda khmererna inför rätta för grava brott mot de mänskliga rättigheterna i enlighet med internationell rättsstandard. Vi uppmanade också den kambodjanska regeringen att snarast nå en överenskommelse med FN om tribunalens instiftande.

Jag vill tillägga att premiärminister Hun Sen, vid mötet i Tokyo, bekräftade att Kambodja avser genomföra rättegången. Den för tribunalen ansvarige ministern, Sok An, framhöll att en rättegång skulle äga rum senast i mars 2002.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.