En omvärdering av svensk klimatpolitik
Skriftlig fråga 2019/20:1583 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-06-12
- Överlämnad
- 2020-06-15
- Anmäld
- 2020-06-16
- Svarsdatum
- 2020-06-24
- Besvarad
- 2020-06-24
- Sista svarsdatum
- 2020-06-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Nyligen gick statsministern och miljö- och klimatministern tillsammans ut och meddelade att man ska inrätta ett så kallat klimatkollegium som ska säkerställa att klimatet ingår i alla politiska beslut. Planen är att arbetet ska påbörjas så snart som möjligt. Huvuduppgiften för kollegiet kommer att bli att se till att regeringens klimatpolitiska handlingsplan genomförs.
Samtidigt som coronakrisen slagit hårt mot svensk industri menar forskare att den svenska klimatpolitiken kan försvåra för industrin att starta om.
Stefan Fölster, docent i nationalekonomi och chef för Reforminstitutet, påpekar att Sverige sedan 2010 har haft en utdragen inbromsning och att anledningen till detta finns att hitta i den svenska klimatpolitiken, som han menar sätter strypkoppel på industrin. Han nämner långa handläggningstider för miljötillstånd, vilket effektivt stoppar svenska industriinvesteringar, en snårskog av regleringar och orealistiska klimatmål som exempel.
Den svenska regeringen har bundit sig hårt vid orealistiska koldioxidmål som man mäter i form av utsläpp från svenskt territorium. Detta gör att regeringen ser det som ett problem om produktionen och därigenom koldioxidutsläppen i Sverige ökar. Genom försvårande för svensk industri att producera i Sverige flyttar i stället produktionen utomlands där det ofta sker ett koldioxidläckage då industrierna ofta är mindre utsläppseffektiva där än här. På det stora hela släpps det därför ut mer koldioxid i världen samtidigt som arbetstillfällen och inkomster minskar i Sverige. En fullständigt misslyckad politik, med andra ord, om man vill uppnå minskade koldioxidutsläpp.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Är ministern beredd att omvärdera den svenska klimatpolitiken i grunden för att svensk industri ska kunna återstartas efter coronakrisen och växa genom ökad produktion?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1583 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
M2020/
00943/Kl
Miljö
departementet
Miljö
- och klimat
m
inistern
samt vice statsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1583 av Björn Söder (SD)
En omvärdering av svensk klimatpolitik
Björn Söder har frågat mig om jag är beredd att omvärdera den svenska klimatpolitiken i grunden för att svensk industri ska kunna återstartas efter coronakrisen och växa genom ökad produktion.
Svaret på frågan är nej av uppenbara skäl.
Regeringens klimatpolitik är väl förankrad med riksdagen. Riksdagen
antog 2017 klimatlagen som bl.a. innebär att klimatmålen är vägledande
för regeringens arbete. Den 10 juni i år välkomnade också riksdagen regeringens inriktning för klimatpolitiken som den beskrivits i en klimatpolitisk handlingsplan.
Utöver en klimatlag och ambitiösa utsläppsmål finns en bred uppslutning bakom klimatomställningen hos svenska folket och i näringslivet. Svenska företag ligger i framkant i att erbjuda innovativa lösningar. Detta ger Sverige en unik chans att påverka det globala klimatarbetet långt mer än bara genom att minska de svenska utsläppen. Sverige har stora möjligheter att agera före-gångsland och bidra till att minska de globala utsläppen genom att utveckla och sprida utsläppsminskande tekniker. Detta är utgångspunkten för flera tongivande branscher som inom ramen för initiativet Fossilfritt Sverige tagit fram visionen om Sverige som en permanent världsutställning för klimat-smart teknik. Färdplanerna innehåller förslag på hur branscherna anser att omställningen till fossilfrihet kan gå till och vad politiken kan göra för att möjliggöra den.
Sveriges klimatpolitik rankas mycket högt internationellt, till exempel i det så kallade Climat Change Performance Index och av miljöorganisationen CAN Europe. Olika internationella undersökningar pekar dessutom på att svenska företag har konkurrenskraftiga förutsättningar i förhållande till omvärlden.
I till exempel Global Competitiveness Report ligger Sverige på en hög och jämn nivå i alla de tolv jämförda parametrarna. Sverige är särskilt starkt när det kommer till teknisk utveckling samt utbildning, kunskap och hälsa.
En viktig roll för Sverige i det europeiska och globala klimatarbetet är att driva på för en snabbare omställning till fossilfrihet. Sverige och Indien har till exempel tillsammans med World Economic Forum lanserat en global ledarskapsgrupp som ska driva på klimatomställningen inom den tunga industrin. De länder och företag som ansluter sig till gruppen måste vara redo för att höja ambitionen och driva på för en industriomställning mot fossilfrihet och netto-noll-utsläpp av växthusgaser senast 2050. En förut-sättning för att Sverige ska kunna ta en drivande roll är och har varit att vi
visar att omställningen till fossilfrihet kan gå hand i hand med ekonomisk utveckling och välfärd. Sverige är ett av de länder i världen som har förut-sättningar att gå före och kan visa att en fossilfri värld är möjlig.
Stockholm den 24 juni 2020
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

