En omvärdering av svensk klimatpolitik

Skriftlig fråga 2019/20:1583 av Björn Söder (SD)

till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Nyligen gick statsministern och miljö- och klimatministern tillsammans ut och meddelade att man ska inrätta ett så kallat klimatkollegium som ska säkerställa att klimatet ingår i alla politiska beslut. Planen är att arbetet ska påbörjas så snart som möjligt. Huvuduppgiften för kollegiet kommer att bli att se till att regeringens klimatpolitiska handlingsplan genomförs.

Samtidigt som coronakrisen slagit hårt mot svensk industri menar forskare att den svenska klimatpolitiken kan försvåra för industrin att starta om.

Stefan Fölster, docent i nationalekonomi och chef för Reforminstitutet, påpekar att Sverige sedan 2010 har haft en utdragen inbromsning och att anledningen till detta finns att hitta i den svenska klimatpolitiken, som han menar sätter strypkoppel på industrin. Han nämner långa handläggningstider för miljötillstånd, vilket effektivt stoppar svenska industriinvesteringar, en snårskog av regleringar och orealistiska klimatmål som exempel.

Den svenska regeringen har bundit sig hårt vid orealistiska koldioxidmål som man mäter i form av utsläpp från svenskt territorium. Detta gör att regeringen ser det som ett problem om produktionen och därigenom koldioxidutsläppen i Sverige ökar. Genom försvårande för svensk industri att producera i Sverige flyttar i stället produktionen utomlands där det ofta sker ett koldioxidläckage då industrierna ofta är mindre utsläppseffektiva där än här. På det stora hela släpps det därför ut mer koldioxid i världen samtidigt som arbetstillfällen och inkomster minskar i Sverige. En fullständigt misslyckad politik, med andra ord, om man vill uppnå minskade koldioxidutsläpp.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Är ministern beredd att omvärdera den svenska klimatpolitiken i grunden för att svensk industri ska kunna återstartas efter coronakrisen och växa genom ökad produktion?