en ny, oberoende kommunal revision
Skriftlig fråga 2002/03:1175 av Krantz, Tobias (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-06-25
- Besvarad
- 2003-07-30
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2003-09-16
- Svar anmält
- 2003-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 juni
Fråga 2002/03:1175
av Tobias Krantz (fp) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om en ny, oberoende kommunal revision1 juli i år införs den nya riksrevisionen. Därigenom får vårt land, precis som flertalet normala västerländska demokratier, en oberoende statlig revision som självständigt ska granska förvaltningen av statens medel. Det är en efterlängtad reform. Nästa område för förändring och förnyelse är rimligtvis revisionen i landets kommuner. Kommunerna står för en avgörande del av den offentliga välfärden i form av skola, vård och omsorg @ verksamheter som står den enskilda människan mycket nära. Kommunerna omsluter sammanlagt 500 miljarder kronor. Det är angeläget att det sker en noggrann granskning av även hur kommunernas resurser används. Medborgarna har rätt att få valuta för sina skattepengar.
Under försommaren har en debatt om den kommunala revisionens framtid ägt rum bland annat i Dagens Nyheter. Avgående generaldirektören för Riksrevisionsverket, RRV, Inga-Britt Ahlenius har instämt i kravet på att en oberoende, professionell kommunal revision bör inrättas. En oberoende kommunal revision kan byggas upp med den nya statliga riksrevisionen som förebild. Revisorernas fristående ställning och skydd mot potentiella politiska påtryckningar bör regleras i lag. En utredning borde omedelbart tillsättas för att lämna förslag på hur en oberoende kommunal revision närmare ska se ut.
Med anledning av vad som ovan anförts vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder han är beredd att vidta i syfte att inrätta en ny, oberoende, professionell kommunal revision.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1175 besvarad av Lars-Erik Lövdén
Svar på fråga 2002/03:1175 om en ny, oberoende kommunal revision
Statsrådet Lars-Erik Lövdén
Tobias Krantz har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta i syfte att inrätta en ny oberoende professionell kommunal revision.
Regeringen tog upp den kommunala revisionens ställning i riksdagen 1998 (prop. 1998/99:66 En stärkt kommunal revision). Då beslutades bland annat om krav på att de förtroendevalda revisorerna ska ha sakkunnigt biträde till sin hjälp vid revisionen. Dessutom skärptes reglerna om jäv.
I det nämnda lagstiftningsärendet genomlystes rollfördelningen mellan förtroendevalda revisorer och sakkunniga biträden. Den valda lösningen ger de förtroendevalda revisorerna möjlighet att själva välja de sakkunniga biträdena de behöver, men de sakkunniga ska ha den insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet och kommunal revision som fordras för att kunna fullgöra uppdraget. De sakkunnigas rapporter ska också bifogas de förtroendevalda revisorernas revisionsberättelse inför fullmäktiges behandling av bokslut.
Förvaltningsrevisionen, det vill säga granskningen av om verksamheten är ändamålsenlig och bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt, är en viktig del i revisionsuppgiften. Att bedöma om en nämnd har levt upp till fullmäktiges formella beslut och politiska intentioner kan inte alltid mätas med fasta mått. Det kräver politisk erfarenhet och kännedom om kommunal verksamhet. Starka skäl talar alltså för att den kommunala revisionen bör ledas av förtroendevalda.
Jag instämmer med Tobias Krantz i att det är angeläget att det sker en noggrann granskning av hur kommunernas resurser används. Det är därför naturligt att noga följa utvecklingen på området. Det kan också finnas skäl att överväga hur de förtroendevalda revisorernas roll kan stärkas ytterligare. Med utgångspunkt från hur frågan är ställd och med tanke på de överväganden som redan gjorts är jag i dag dock inte beredd att ta några initiativ som innebär avsteg från principen om en förtroendevald ledning av den kommunala revisionen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.