En ny kapitalskatt
Skriftlig fråga 2017/18:983 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-03-08
- Överlämnad
- 2018-03-08
- Anmäld
- 2018-03-09
- Svarsdatum
- 2018-03-21
- Besvarad
- 2018-03-21
- Sista svarsdatum
- 2018-03-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Den internationella konjunkturen är stark, vilket faller väl ut för Sverige som är en stark, exportberoende nation där handel betyder mycket för arbetskraften och välfärden. Finansminister Andersson har vid flertalet tillfällen tydligt uttryck att Socialdemokraterna inte går till val på högre skatter.
Nu betyder tydligen dessa flertalet uttalanden ingenting i praktiken.
Statsminister Löfven uttalade i en intervju i Aftonbladet den 3 mars 2018 att regeringen håller på att se över frågan om ”hur de som tjänar allra mest kan bidra lite till”. Statministern säger inte explicit att det är en ny förmögenhetsskatt, men något annat handlar det inte om.
Finansminister Andersson bekräftar statsministerns uttalande i tidskriften ETC den 5 mars.
Förmögenhetsskatten avskaffades år 2007, och som andel av de totala skatteintäkterna rörde det sig i normalfallet om mellan 0,3 och 0,5 procent.
Det var Socialdemokraterna som avskaffade gåvoskatten, avskaffade arvsskatten och införde undantag (!) från förmögenhetsskatten för de allra mest förmögna.
Sverige är ett starkt, exportberoende land vars tillväxt och därmed välfärd kommer av företag och företagare som tar risker, investerar och utvecklar sitt entreprenörskap i landet. För det krävs kapital och investerare. Likaså är Sverige inte isolerat, utan konkurrerar i en globaliserad värld både om idéer och om möjligheter att genomföra dem. Dessa är både mycket lättrörliga, och nya högre skatter skulle riskera allvarliga konsekvenser för Sverige.
För att Sverige ska kunna dra till sig kompetent arbetskraft och nya investeringar har vi inte råd att införa beskattning för de som lyckats genom hårt arbete och utbildning. Vi har redan i dag världens högsta marginalskatter, och en ytterligare skattebörda kommer att få allvarliga konsekvenser. Vi har inte heller råd att driva de människor som redan i dag har ett stort kapital och betalar mycket i skatt ut ur Sverige. Igen.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Avser ministern och regeringen att höja skatter och införa nya förmögenhets-/kapitalskatter och i så fall när?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:983 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fi2018/01093/S1
Finansdepartementet
Finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:983 av Cecilia Widegren (M)
En ny kapitalskatt
Cecilia Widegren har frågat mig om jag och regeringen avser att höja skatter och införa nya förmögenhets- eller kapitalskatter och i så fall när.
Enligt de skattepolitiska riktlinjer som riksdagen antog våren 2015 är skattepolitikens främsta syfte att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skattepolitiken ska även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning samt ett rättvist fördelat välstånd. Skatte- och utgiftssystemen har en omfördelande roll. Högre skatter för personer med hög inkomst har både en god fördelningsprofil och ger nödvändiga skatteintäkter.
På grund av den tidigare regeringens många ofinansierade skattesänkningar ärvde vi ett stort budgetunderskott. Angelägna satsningar som bland annat bidrar till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet behövde därför till en början finansieras med bland annat höjda skatter och avskaffande av ineffektiva nedsättningar som sänkningen av socialavgifterna för ungdomar. Sedan regeringen tillträdde har vi dock vänt utvecklingen, samtidigt som vi investerar för att värna välfärden och stärka skolresultaten.
Regeringen har för närvarande inga sådana skatteförslag som Cecilia Widegren frågar om.
Stockholm den 21 mars 2018
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

