En nationell stödlinje

Skriftlig fråga 2023/24:256 av Karin Rågsjö (V)

till Socialminister Jakob Forssmed (KD)

Varje år tar 1 500 människor sitt liv och minst 15 000 försöker. Trots det saknas ett fungerande stöd till människor i kris och deras anhöriga som ges av legitimerad vårdpersonal. Samhällets insatser för att förebygga suicid och psykisk ohälsa behöver stärkas avsevärt.

Den tidigare nationella hjälplinjen som hade i uppdrag att stötta människor i kris och deras anhöriga lades ned i januari 2020. Hjälplinjen bemannades av legitimerad vårdpersonal och kunde både ge omedelbart samtalsstöd och koordinera stöd för personer i akut kris. Året före nedläggningen inkom 30 000 samtal till den nationella hjälplinjen, varav endast hälften kunde besvaras.

Efter att den nationella hjälplinjen lades ned har Folkhälsomyndigheten utrett behovet av, och strukturen för, en nationell stödlinje. Myndigheten har konstaterat att det finns behov av en nationell aktör som erbjuder professionellt samtalsstöd via telefon, chatt och andra digitala kanaler. Myndigheten har även föreslagit en struktur för en nationell stödlinje. Vänsterpartiet menar att regeringen bör gå vidare med det förslag som Folkhälsomyndigheten presenterade för nästan två år sedan.

Ministern har i tidigare svar (2022/23:415) på frågan refererat till att flera organisationer som erhåller medel från staten bedriver stödlinjer. För Vänsterpartiet framstår det som ett udda svar, dels för att Folkhälsomyndighetens förslag är ett komplement till civilsamhällets befintliga utbud av medmänskligt stöd, dels för att flera av dessa organisationer själva starkt efterfrågar en nationell stödlinje. Som exempel har Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, Suicide Zero och Funktionsrätt Sverige startat ett uppror som kräver att regeringen finansierar den nationella hjälplinjen igen.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed:

Avser ministern att införa en nationell stödlinje utifrån Folkhälsomyndighetens förslag?