En nationell hälsofrämjande strategi

Skriftlig fråga 2019/20:218 av Camilla Waltersson Grönvall (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-10-21
Överlämnad
2019-10-22
Anmäld
2019-10-23
Sista svarsdatum
2019-10-30
Svarsdatum
2019-11-06
Besvarad
2019-11-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Sverige har i sin befolkning många som är friska och mycket aktiva långt upp i hög ålder samtidigt som över hälften av befolkningen har övervikt eller fetma. Sverige har en befolkning med hög genomsnittlig livslängd samtidigt som vi har många i arbetskraften som är sjukskrivna och många människor som lider av psykisk ohälsa. Sverige har bland Europas allra längsta vårdköer samtidigt som vi riktar en väldigt liten andel av hälso- och sjukvårdens samlade resurser till att arbeta metodiskt med ohälsoförebyggande åtgärder. Denna utveckling måste Sverige klara av att vända.

Sverige måste börja arbeta mer samordnat och systematiskt med åtgärder som är långsiktigt hälsofrämjande. En uttalad målsättning ska vara att bygga ett hälsosammare Sverige som är långsiktigt hållbart för alla invånare. Och låt oss på en gång slå fast att pekpinnar, tvång och förbud inte kommer leda till att människor börjar leva mer långsiktigt hälsosamt. Det leder i stället till känslor av otillräcklighet och dåligt samvete, oro och osäkerhet. Det är tillgång till stöd, kunskaper, rådgivning, samarbete och inspiration att leva mer hälsofrämjande som kan bidra till att det i stället blir mindre kravfyllt och mer lustfyllt att skaffa sig hälsofrämjande levnadsvanor.

Regeringen måste nu ge i uppdrag att ta fram förslag till en nationell hälsofrämjande strategi som kan svara upp mot det växande behov som finns av tydliga strategier, riktlinjer och handlingsplaner för att kunna stärka och effektivisera det förebyggande hälsoarbetet i Sverige. Det finns få områden som är i behov av fler samarbeten mellan olika organisatoriska stuprör och sakfrågor som hälsofrämjande insatser och som därmed lämpar sig bättre för ett långsiktigt strategiarbete.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Hur ställer sig ministern till Moderaternas förslag att ta fram och genomföra en nationell hälsofrämjande strategi i syfte att stärka det hälsofrämjande arbetet?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:218 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2019/04388/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:218 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
En nationell hälsofrämjande strategi

Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig hur jag ställer mig till Moderaternas förslag att ta fram och genomföra en nationell hälsofrämjande strategi i syfte att stärka det hälsofrämjande arbetet.

Sommaren 2018 antog riksdagen regeringens förslag om en utvecklad folkhälsopolitik (prop. 2018/19:249). I propositionen En god och jämlik hälsa presenterar regeringen en långsiktigt hållbar politik för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Folkhälsopolitiken utgår från hälsans bestämningsfaktorer. Dessa omfattar de livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som har störst påverkan på människors hälsa. Insatser som omfattar hela befolkningen, såsom rökfria utemiljöer, bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för alla. I propositionen presenterar regeringen åtta målområden som ingår i en samlad mål- och uppföljningsstruktur. De första sju målområdena omfattar de områden som är särskilt avgörande för en jämlik hälsa. Det åttonde och sista målområdet omfattar en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Detta målområde markerar att hälso- och sjukvårdens verksamhet bör bli bättre på att möta de skillnader som finns mellan olika sociala grupper vad gäller insjuknande, behandling och konsekvenser av sjukdom och ohälsa.

Att sätta fokus på hälsans bestämningsfaktorer är framför allt ett sätt att betona att olika samhällssektorer påverkar människors hälsa. Folkhälsopolitikens sektorsövergripande perspektiv innebär att resultat inte uppnås enbart genom verksamhet i ett politikområde, utan resultat uppnås genom att hälsoperspektivet integreras i och utgör en del av andra sektorer och politikområden. Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att utveckla en stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser. Myndigheten ska senast den 1 juli 2020, redovisa en samlad strategi för hur detta arbete ska ske. Vidare ska myndigheten utreda och föreslå hur respektive målområde kan följas upp på nationell, regional och lokal nivå. Strategin syftar till ett samordnat, sektorsövergripande arbete i syfte att främja en jämlik hälsa i befolkningen.

Stockholm den 6 november 2019

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.