En modern kyrka
Skriftlig fråga 1996/97:560 av Ewa Larsson (mp)
Klar
- Inlämnad:
- 1997-05-23
- Besvarad:
- 1997-05-28
den 23 maj
Fråga 1996/97:560 av Ewa Larsson (mp) till kulturministern om en
modern kyrka
Svenska kyrkans nuvarande ställning är resultatet av en lång historisk
utveckling och är svår att karakterisera på ett entydigt sätt. Genom religi-
onsfrihetens gradvisa införande har kyrkans ställning som en nationell
enhetskyrka upphört. Den betecknas i religionsfrihetslagen som ett tros-
samfund, bestående av medlemmar. Men den är inget samfund i samma
mening som frikyrkorna, vilka är frivilliga sammanslutningar av troende
personer. Svenska kyrkan står öppen för alla och erbjuder sina tjänster åt
alla oberoende av vederbörandes personliga övertygelse.
Debatten om den svenska kyrkan har kommit för att stanna. Den se-
naste tidens händelse där kyrkan valt att avsätta Ma Oftedal har återigen
fått fart på diskussionen om kyrkans roll. Många med mig undrar hur det
kan vara möjligt att avsätta en präst under dessa förhållanden. Kyrkans
hantering av Ma Oftedal inger betänkligheter och stämmer inte med den
bild av en kyrka som skall vara öppen för alla.
Min fråga till kulturministern är därför följande:
Avser ministern verka för en mer tolerant och modem kyrka där olika
personligheter kan verka som präster utan att bli avsatta?
Svar på skriftlig fråga 1996/97:560 besvarad av Kulturminister Marita Ulvskog
den 28 maj
Svar på fråga 1996/97:560
Kulturminister Marita Ulvskog
Ewa Larsson har frågat mig om jag avser att verka för en mer tolerant
och modern kyrka där olika personligheter kan verka som präster utan att
bli avsatta.
Enligt kyrkolagen (1992:300) är en präst som överger Svenska kyr-
kans lära skyldig att avgå från sin prästtjänst. Frågor om anställningens
upphörande av bl.a. detta skäl prövas av domkapitlet i det stift där präs-
ten har sin anställning. Överprövning av sådana beslut sker hos tingsrät-
ten eller Arbetsdomstolen enligt bestämmelserna i lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister.
Domkapitlet avgör också frågan om en präst skall skiljas från rätten
att utöva prästämbetet genom att vederbörande t.ex. övergett läran. Dom-
kapitlets beslut i ett sådant ärende får överklagas till Kyrkomötets be-
svärsnämnd men nämndens beslut får inte överklagas.
Det ankommer alltså inte på regeringen att pröva ärenden av dessa
slag och jag vill därför inte uttala mig om det behövs en mera liberal
praxis på detta område.
Härutöver vill jag anföra följande.
Svenska kyrkan är enligt kyrkolagen ett evangeliskt-lutherskt trossam-
fund som genom sina församlingar upprätthåller en på demokratisk grund
riksomfattande verksamhet.
Visionen om en öppen folkkyrka innebär att kyrkan har till uppdrag
att överräcka evangelium i ord och handling till hela folket. Kyrkan skall
ha rum för alla, för den sökande och tvivlande lika väl som för den tros-
visse. Plats skall finnas både för den som hunnit kortare och för den som
hunnit längre på trons väg.
Jag har själv många gånger givit uttryck för min uppfattning att folk-
kyrkan är en kyrka som står öppen för alla som vill ta till sig hennes bud-
skap - att kyrkan skall ha högt i tak, öppna dörrar och låga trösklar. Inom
ramen för kyrkans lära ryms många fromhetsriktningar som ger uttryck
för mångfalden i tron bland både lekfolk och ämbetsbärare.
Denna beskrivning av begreppet folkkyrka stämmer väl överens med
Svenska kyrkans självbild av i dag. Som kulturminister kommer jag i det
fortsatta stat-kyrka-arbetet att verka för att folkkyrkan skall bestå även
efter relationsförändringen till staten fr.o.m. år 2000.