En konsekvensanalys av Myanmarbeslutet

Skriftlig fråga 2025/26:25 av Olle Thorell (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-09-17
Överlämnad
2025-09-18
Anmäld
2025-09-19
Svarsdatum
2025-09-24
Besvarad
2025-09-24
Sista svarsdatum
2025-09-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

 

Regeringen har beslutat att avveckla det svenska utvecklingssamarbetet med Myanmar senast den 30 juni 2026. Beslutet innebär att pågående avtal får avslutas men att inga nya ska ingås. Motiveringen är att förutsättningarna för biståndet har försämrats efter militärkuppen 2021 och att det därför inte längre anses möjligt att uppnå tillräckliga resultat.

Situationen i Myanmar har emellertid inte blivit mindre angelägen, utan tvärtom mer akut. Landet befinner sig i ett fullskaligt inbördeskrig där militärjuntan begår omfattande övergrepp mot befolkningen. Samtidigt finns ett starkt civilsamhälle som trots extrem repression fortsätter att bygga fria medier, skydda aktivister, försvara kvinnors och minoriteters rättigheter samt arbeta för en ny konstitution. Flera organisationer, däribland Diakonia och Svenska Burmakommittén, har understrukit att Sveriges långsiktiga stöd varit avgörande för att demokratirörelsen fortfarande är livskraftig.

Socialdemokraterna menar att biståndets kärna är att finnas kvar även när det är svårt. Att lämna ett land mitt i dess värsta kris undergräver både biståndets trovärdighet och Sveriges internationella anseende. Vi anser att en grundlig konsekvensanalys alltid måste föregå så här långtgående beslut – inte minst för att klargöra hur demokratirörelser, civilsamhällesaktörer och mottagande organisationer påverkas samt vilka geopolitiska följder som kan bli resultatet.

Mot denna bakgrund vill jag fråga bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa:

 

Ämnar ministern redogöra för ifall regeringen låtit genomföra en konsekvensanalys av beslutet att avveckla biståndet till Myanmar, och om inte, varför har en sådan analys inte gjorts innan beslutet fattades?

Svar på skriftlig fråga 2025/26:25 besvarad av Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

Svar på fråga 2025/26:25 En konsekvensanalys av Myanmarbeslutet

till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

 

Svar på frågorna 2025/26:25 och 2025/26:28 av Olle Thorell (S)
En konsekvensanalys av Myanmarbeslutet respektive Utfasningen av biståndet till Myanmar

Olle Thorell har frågat mig om jag ämnar redogöra för ifall regeringen låtit genomföra en konsekvensanalys av beslutet att avveckla biståndet till Myanmar, och om inte, varför en sådan analys inte gjorts innan beslutet fattades, samt hur jag avser säkerställa att civilsamhället och demokratirörelsen samt de partner som Sverige samarbetat med inte lider irreparabel skada av den hastiga utfasningen av utvecklingsbiståndet till Myanmar.

Utfasningen av Sveriges strategi för utvecklingssamarbete med Myanmar måste ses i ett större sammanhang där hårda prioriteringar krävs för att kunna säkerställa ett fortsatt långsiktigt stöd till Ukraina, liksom för ökande krav på stöd till olika humanitära kriser, i en tid av minskade samlade resurser för biståndsverksamhet.

Beslutet om utfasning av vårt bilaterala bistånd till Myanmar har föregåtts av en konsekvensanalys baserad på bland annat Sidas bedömning av de försämrade förutsättningarna i landet efter militärregimens maktövertagande 2021. Svenskt utvecklingssamarbete ska bedrivas där det har möjlighet att åstadkomma goda och hållbara resultat. Sverige kommer fortsatt att vara en stor givare till multilaterala aktörer verksamma i Myanmar, såsom FN och utvecklingsbankerna. Sverige bidrar också till EU:s biståndsverksamhet i Myanmar. Vidare kan enskilda strategiska insatser också göras framgent via tematiska strategier. Vi kommer fortsatt att ha dialog med civilsamhället och demokratirörelsen i landet. Sverige överger inte befolkningen i Myanmar.

 

Stockholm den 24 september 2025

 

Benjamin Dousa

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.