En global klimatpolitik

Skriftlig fråga 2024/25:279 av Olle Thorell (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-10-21
Överlämnad
2024-10-21
Anmäld
2024-10-22
Svarsdatum
2024-10-30
Besvarad
2024-10-30
Sista svarsdatum
2024-10-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Commitment to Reducing Inequality Index 2024 pekar på hur klimatförändringar och miljökriser drabbar de mest utsatta länderna hårdast och hur detta förvärrar den globala ojämlikheten. Rapporten varnar för att om världens rikare länder inte tar sitt ansvar för att minska utsläppen och finansiera klimatanpassning i utsatta länder riskerar vi att se en ökad social och ekonomisk instabilitet globalt. Detta är särskilt relevant för Sveriges internationella politik och vårt ansvar att agera både genom nationella åtgärder och genom internationellt samarbete.

Sverige har länge varit en förespråkare för en hållbar och rättvis klimatpolitik på global nivå. Vi har arbetat för att sätta klimatfrågan i centrum för internationella förhandlingar och drivit på för att de rika länderna ska bidra med finansiering och tekniskt stöd till låginkomstländer som drabbas hårt av klimatkrisens effekter. Rapporten understryker dock att Sveriges roll på detta område nu riskerar att försvagas, i takt med att den globala ojämlikheten ökar och rika länder inte uppfyller sina åtaganden.

Socialdemokraterna har alltid betonat att klimatfrågan är en fråga om global rättvisa. De länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna är ofta de som bidragit minst till problemet, och det är därför vårt ansvar att säkerställa att de får det stöd de behöver för att hantera krisens effekter. Om vi inte tar denna fråga på allvar riskerar vi att öka ojämlikheten och destabilisera den globala ordningen ytterligare.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

Vilka initiativ avser ministern att ta för att stärka Sveriges roll i att driva på för en rättvis global klimatpolitik som skyddar de mest utsatta länderna från klimatkrisens effekter och bidrar till minskad global ojämlikhet?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:279 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)

Svar på fråga 2024/25:279 En global klimatpolitik

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Svar på fråga 2024/25:258, 2024/25:272 och 2024/25:279 av Olle Thorell (S)
Behovet av ökat klimatbistånd till låginkomstländer för

Klimatanpassning, Klimatbistånd byggt på evidens och En global klimatpolitik

Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar ta för att svenskt bistånd fortsatt prioriterar klimatanpassning i låginkomstländer, och hur det säkerställs att det svenska klimatbiståndet i högre grad fokuserar på att minska ojämlikheter och stärka klimaträttvisan globalt, Olle Thorell har även frågat mig vilka initiativ jag ämnar ta för att säkerställa att Sveriges klimatanpassningsbistånd anpassas efter forskningsbaserad evidens och inriktas mot insatser som har störst effekt enligt internationella studier och analyser.

 

Olle Thorell har vidare frågat utrikesminister Malmer Stenergard vilka initiativ regeringen ämnar att ta för att stärka Sveriges roll i att driva på för en rättvis global klimatpolitik som skyddar de mest utsatta länderna från

klimatkrisens effekter och bidrar till minskad global ojämlikhet. Arbetet är så fördelat i regeringen att det är jag som ska svara på frågan. Jag svarar på frågorna samlat.

En av de tematiska prioriteringarna i regeringens reformagenda för biståndet är ett utökat och effektiviserat klimatbistånd och Utrikesdepartementet håller sig löpande uppdaterat om forskningsläget i nära samråd med övriga delar av Regeringskansliet och de närmast berörda myndigheterna.

Sverige har varit och förblir fortsatt en av de mest generösa givarna av klimatbistånd i världen. Här ingår vårt stöd till de centrala klimat- och miljöfonderna såsom den gröna klimatfonden (GCF), globala miljöfonden (GEF), anpassningsfonden samt fonden för minst utvecklade länder (LDCF). Fonderna är ledande aktörer i arbetet för klimatanpassning, klimaträttvisa och minskande av orättvisor globalt. Sverige tar en aktiv del i styrelsearbetet i samtliga dessa fonder med en tydlig betoning på resultateffektivitet för att säkerställa att resurserna leder till konkreta och mätbara resultat på landnivå. Klimatbiståndet ska bidra till utsläppsminskningar, fossilfri energiomställning och energieffektivisering, samt till klimatanpassning. Inom klimatanpassning prioriteras stöd till verksamhet i redan utsatta länder, inklusive konfliktdrabbade länder. Även Sida arbetar aktivt med dessa frågor genom stöd till exempel institutionsbyggande.

 

 

Stockholm den 30 oktober 2024

 

Benjamin Dousa

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.