en demokratisk rättsstat
Skriftlig fråga 2001/02:533 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-18
- Anmäld
- 2002-01-22
- Besvarad
- 2002-01-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:533
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om en demokratisk rättsstatGenom EU:s förordningar (EG) nr 467/2001 och (EG) nr 2199/2001 har tre svenska medborgare drabbats av sanktioner, som innebär att deras samtliga tillgångar spärrats och att de förhindras att uppbära inkomster för sitt och sina familjers uppehälle. Sanktionerna har riktats mot de tre svenska medborgarna utan att de fått ta del av de anklagelser eller det material som ligger till grund för beslutet. De tre har inte heller någon legal möjlighet att få beslutet om sanktioner rättsligt prövat, eftersom EU:s förordningar inte föreskriver någon sådan prövningsrätt. Inte heller EU:s egna organ, rådet och kommissionen, har prövat om det finns någon substans i anklagelserna.
Anser justiteministern att effekterna för svenska medborgare av de ovan beskrivna förordningarna står i överenstämmelse med principerna om rättsäkerhet som är grundläggande för en demokratisk rättsstat?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:533 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 23 januari
Svar på fråga 2001/02:533 om en demokratisk rättsstat
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat mig om jag anser att effekterna för svenska medborgare av rådets förordning (EG) nr 467/2001 av den 6 mars 2001 och kommissionens förordning (EG) nr 2199/2001 av den 12 november 2001 står i överensstämmelse med principerna om rättssäkerhet som är grundläggande för en demokratisk rättsstat.
Jag anser givetvis att de principer om rättssäkerhet som är grundläggande för en demokratisk rättsstat måste värnas.
Efter den 11 september förra året har en rad åtgärder vidtagits för att förhindra nya terroristattacker.
När sanktionskommittén för Afghanistan i höstas beslutade att alla medlemsstater skulle frysa ett antal namngivna personers och organisationers tillgångar skedde det efter en mycket snabb procedur. Ett medlemsland, USA, förelade kommittén listan som därefter sändes ut till de övriga 14 medlemmarna i kommittén. Ingen hade några erinringar, och efter 48 timmar var därmed listan antagen. Tre av personerna på listan är svenska medborgare. Sanktionskommitténs beslut innehåller inga närmare uppgifter om varför just dessa personer finns med på listan. Oavsett vad man anser om denna procedur har Sverige och alla andra medlemsstater en folkrättslig förpliktelse att följa säkerhetsrådets och sanktionskommitténs beslut.
De aktuella EG-förordningarna, som genomför besluten i FN, är utformade så att de inte uttryckligen reglerar någon rätt att få beslutet om sanktioner rättsligt prövat. Det finns dock en möjlighet att väcka talan om ogiltighetsförklaring av själva förordningarna. En sådan talan har väckts av de tre svenskarna och organisationen al-Barakaat vid EG-domstolens förstainstansrätt. De invändningar som Johan Pehrson för fram om att sanktionerna har beslutats utan att de utpekade personerna har fått ta del av de anklagelser och det material som ligger till grund för beslutet, och om att rådet och kommissionen inte har prövat om det finns någon substans i anklagelserna, kan komma att prövas inom ramen för en ogiltighetstalan. Jag ser med intresse fram mot resultatet av domstolens prövning.
Sverige har kontinuerligt agerat både i FN och i EU för att olika rättssäkerhetsaspekter ska beaktas. Det regelverk för bekämpande av terrorism som antogs av EU i december 2001 innehåller också vissa nyheter som är betydelsefulla ur rättssäkerhetssynpunkt.
Det är viktigt att diskussionerna om rättssäkerhetsfrågor fortsätter. Så sker också fortlöpande. Som ett resultat av sådana diskussioner beslutade FN:s säkerhetsråd i förra veckan att ge sanktionskommittén i uppdrag att regelbundet uppdatera listan över personer och organisationer vars tillgångar ska frysas, på grundval av relevant information från bl.a. medlemsstaterna.
Dessutom har regeringen tagit ett initiativ till en diskussion som bl.a. innefattar rättssäkerhetsfrågor i den s.k. Stockholmsprocessen. Tillsammans med andra intresserade länder kommer vi att undersöka om det inom ramen för FN:s sanktionskommitté kan utvecklas ett system som bättre tillgodoser den enskildes rättssäkerhet.
Den svenska regeringen begärde den 22 januari i samband med en uppvaktning av sanktionskommitténs ordförande en omprövning av namnen på FN:s sanktionslista, däribland de tre svenskarna. Rättshjälpsnämnden beslutade dessutom i måndags att de tre svenskarna skulle beviljas rättshjälp för åtgärder rörande beslutet av FN:s sanktionskommitté att föra upp dem på sanktionslistan. Detta innebär att de genom sina advokater bättre kan tillvarata sina intressen gentemot FN:s sanktionskommitté.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.