en breddad partnerskapslagstiftning
Skriftlig fråga 1998/99:248 av Skånberg, Tuve (kd)
Frågan är besvarad
- Avslut
- Skriftlig fråga är färdigbehandlat
- Inlämnad:
- 1999-01-14
- Anmäld:
- 1999-01-19
- Besvarad:
- 1999-01-20
den 14 januari
Sedan lagen om registrerat partnerskap för homosexuella (1994:1117) trädde i kraft den 1 januari 1995 har t.o.m. 1998 ingåtts totalt 758 partnerskap (varav 247 av kvinnor). Under 1998 ingicks bara totalt 125 partnerskap.
Behovet av partnerskap enbart för homosexuella är alltså mycket begränsat. Av det totala antalet hushåll i Sverige (3 830 037) vid förra Folk- och bostadsräkningen 1990, fanns totalt 319 371 hushåll, som varken bestod av gifta/sambor (1 995 011 hushåll) eller ensamhushåll (1 515 655 hushåll). Antalet hushåll där personer av samma kön lever i en mångårig hushållsgemenskap utan att ha en sexuell relation, som syskon, vänner och arbetskamrater är alltså i storleksordningen flera hundra gånger fler än de som sedan 1995 valt att ingå homosexuellt partnerskap. Deras behov av trygghet vad gäller exempelvis gemensam egendom kan naturligtvis regleras av civilrättsliga avtal i händelse av att hushållsgemenskapen bryts t.ex. genom dödsfall, men det förhållandet gäller även homosexuella partnerskap. Däremot medges inte samma fördelar för dessa hushållsgemenskaper som för homosexuella partners vad gäller bostadsbidrag, rabatter vid resor, och i de olika sociala trygghetssystemen. Två ensamstående mammor med barn som har hushållsgemenskap till stöd och trivsel för sig och barnen förlorar en rad ekonomiska fördelar enbart därför att de inte har en sexuell gemenskap.
Mot denna bakgrund vill jag fråga justitieministern om hon är beredd att utreda frågan att öppna partnerskapslagstiftningen också för dem som inte har en sexuell gemenskap.

