EMU-utanförskapet, prispress och konkurrenstryck
Skriftlig fråga 1998/99:347 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-02-11
- Anmäld
- 1999-02-16
- Besvarad
- 1999-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 februari
Den 4 februari presenterade de tre fackförbunden SACO, SAF och TCO en gemensam rapport om konsekvenser för Sveriges utanförskap av EMU.
Att stå utanför EMU kommer enligt rapporten försvaga konkurrenstrycket i Sverige. Detta "kan medföra att svenska konsumenter inte får del av de lägre priser som följer av den ökade konkurrensen" skriver förbunden i sin gemensamma rapport. Detta är ytterst allvarligt och angeläget att förhindra.
Just konkurrenstryck och prispress har den största betydelsen för de svenska hushållen och familjerna. Det är inte rimligt med en politik som driver undan konkurrenstryck och därmed håller uppe priserna. Det är heller inte rimligt att vi i Sverige skall betala högre priser för likvärdiga produkter i EMU-länderna. Att tappa konkurrenskraft och prispress är för hårda slag mot de svenska hushållen, familjerna och individerna. Den enskildes välfärd och köpkraft riskerar reduceras rejält när en så grundläggande faktor i en öppen marknadsekonomi som konkurrenstryck minskar eller delvis sätts ur spel. Ett sådant slag gör oss inte rikare, utan tvärtom fattigare.
Samtidigt saknar regeringen uppfattning i EMU-frågan. Besked dröjer och olika signaler sänds från olika regeringsföreträdare. En oförmåga att fatta beslut kring frågan framtonar och processen drar ut på tiden.
Vad tänker regeringen göra åt att svenska konsumenter inte får del av den prispress som den gemensamma valutan innebär?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:347 besvarad av Finansminister Erik Åsbrink
- Finansminister Erik Åsbrink
den 17 februari
Sten Tolgfors har frågat mig vad regeringen tänker göra åt att svenska konsumenter inte får del av den prispress som den gemensamma valutan innebär.
När riksdagen i december 1997 antog som sin mening att Sverige inte borde införa den gemensamma valutan euron när den tredje etappen av EMU inleddes den 1 januari 1999 var det huvudsakliga skälet att det inte fanns folkligt stöd för att delta i valutaunionen. Om regeringen senare finner att Sverige bör delta i valutaunionen skall frågan underställas svenska folket för prövning i val eller folkomröstning. För att öka kunskapen och stimulera en bred debatt om den ekonomiska och monetära unionen har ett vittomfattande och opartiskt informations- och folkbildningsarbete påbörjats.
Trots att Sverige inte deltar i valutaunionen från starten, påverkas vi av att euron införs. Sverige är en liten öppen ekonomi och tendenser till ökat konkurrenstryck och ökad prispress kommer säkert att få verkningar även utanför euroområdets gränser. Detta har vi all anledning att välkomna.
Till detta kommer att många andra faktorer också ökar konkurrensen och prispressen i Sverige. I syfte att främja konkurrensen och därmed ge konsumenter lägre priser, ökat urval och bättre kvalitet på produkter och tjänster har regeringen initierat åtgärder inom ett antal områden. Låt mig åskådliggöra detta genom några exempel:
- En aktivare tillämpning av Sveriges redan strikta konkurrenslagstiftning påbörjades under 1998.
- Ett råd har inrättats för konkurrens på lika villkor mellan privata och kommunala företag. En utvärdering av rådets arbete skall ske i mars 1999.
- Ett utredningsförslag om konkurrens vad gäller distribution av läkemedel är f.n. ute på remiss.
- För att förbättra kapitalmarknaderna har riksdagen beslutat att svenska fondbolag årligen skall redovisa för varje fondandelsägare vilka kostnader som belastar deras sparande.
- Under våren kommer regeringen att lägga förslag till en ny försäkringsrörelselag där bl.a. förbudet mot vinstutdelning i livförsäkringsbolag föreslås att tas bort. Förslagen förutses förbättra konkurrensen på försäkringsmarknaden.
- Krav på timregistrerande mätutrustning av el har nyligen slopats för hushåll (på sikt även för mindre företag) i syfte att dessa i högre grad skall vända sig till den konkurrensutsatta delen av marknaden.
- Sverige arbetar aktivt inom EU med att främja ökad konkurrens på den inre marknaden samt verkar för en liberal handelspolitik mot tredje land och för att parallellimport från länder utanför EES-området bör tillåtas. Vidare deltar Sverige aktivt i arbetet på EU-nivå med reformer av produkt- och kapitalmarknader, bl.a. genom utarbetandet av nationella rapporter.
Genom bl.a. dessa åtgärder vill regeringen främja konkurrensen såväl i Sverige som i EU. Denna politik kommer aktivt att drivas vidare som ett led i ansträngningarna för att öka effektiviteten i ekonomin och därmed stärka välfärden.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.