EMU-utanförskapet och politiskt inflytande

Skriftlig fråga 1998/99:482 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-03-22
Besvarad
1999-03-31
Anmäld
1999-04-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:482 av Sten Tolgfors (m) till finansministern om EMU-utanförskapet och politiskt inflytande

den 22 mars

 

"Eftersom vi står utanför EMU har vi svårt att bli tagna på allvar, i alla fall på ministerråden. Det är den erfarenheten jag har."

Mona Sahlin i Expressen den 16 januari 1999.

Det politiska priset för Sveriges utanförskap är högre än vad många räknade med. Statsrådets citat ovan visar hur vår påverkan på de beslut som fattas gemensamt av EU-länderna är begränsad av vårt EMU-utanförskap. Att statsråd upplever det som att vi får det allt svårare att utöva inflytande över frågor som berör och påverkar människor i Sverige är ytterst olyckligt.

Calmforsutredningen som regeringen en gång grundade sitt ställningstagande på räknade i huvudalternativet med sju deltagarländer i EMU, inte elva som det verkligen blev. Våra grannländer Tyskland och Finland är med i den gemensamma valutan från start. Ytterligare länder verkar vara på väg mot medlemskap.

Tillsammans med en rad ekonomiska faktorer gör det politiska priset att ett snabbt svenskt medlemskap i den gemensamma valutan är angeläget.

 

Vilken tidsplan har regeringen för ett svenskt medlemskap i den gemensamma valutan?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:482 besvarad av Finansminister Erik Åsbrink

Svar på fråga 1998/99:482 om EMU-utanförskapet och politiskt inflytande
    Finansminister Erik Åsbrink

den 31 mars

 

Sten Tolgfors har frågat mig vilken tidsplan regeringen har för ett svenskt medlemskap i EU:s gemensamma valuta.

Frågan om ett svenskt deltagande i valutaunionen utgör en av de mest betydande politiska frågorna som vi har haft att förhålla oss till under senare tid. Det är därför viktigt att ett beslut om ett svenskt deltagande i valutaunionen har en stark demokratisk förankring. Som regeringen tidigare angett gäller att frågan om ett eventuellt svenskt deltagande i valutaunionen skall underställas svenska folket för prövning i val eller i folkomröstning. Därefter ankommer det på riksdagen att fatta slutligt beslut.

Det är viktigt att ett svenskt ställningstagande i fråga om deltagande i valutaunionen föregås av en bred diskussion i det svenska samhället om olika aspekter på ett införande av euron. I syfte att öka kunskapen och stimulera till bred debatt och diskussion i frågan har ett omfattande informations- och folkbildningsarbete påbörjats. En delegation för stöd till folkbildning om EMU har nyligen tillsatts av regeringen med uppgift att fördela 20 miljoner kronor till folkhögskolor och folkbildningsorganisationer för utbildnings- och informationsprojekt om EMU.

Vi står nu inför en period av debatt och analys om ett eventuellt svenskt deltagande i valutaunionen. Detta kräver en viss tid. Enligt regeringens uppfattning är det av största vikt att säkerställa att ett framtida beslut om ett eventuellt deltagande i EMU är förankrat hos det svenska folket.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.