emotionell intelligens

Skriftlig fråga 1998/99:334 av Arvidsson, Eva (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-02-05
Besvarad
1999-02-10
Anmäld
1999-02-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:334 av Eva Arvidsson (s) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om emotionell intelligens

den 5 februari

Det kommer hela tiden nya rapporter från skolan och den senaste rapporten handlar om att barns IQ ökar medan deras EQ minskar. Amerikanska forskningsrapporter och svenska studier visar på samma tendens.

EQ handlar om din mentala skärpa eller "emotionell intelligens". Enligt Margareta Sjölund, docent i psykologi, kan konsekvenserna bli förödande om vi fortsätter att prioritera teorin i skolan. Risken finns att vi får en generation som står sämre rustad att klara kraven på samarbete och förändringar, än den som är aktiv i dag.

I dag efterfrågas "hela" människor i platsannonserna. Det krävs egenskaper som emotionell intelligens och kreativitet.

Utvecklingen är inte förvånande tycker forskarna inom området eftersom gymnastik, slöjd och hemkunskap omvandlas till teoretiska ämnen på schemat.

Vilka åtgärder tänker ministern vidtaga för att utvecklingen inte skall bli så som de amerikanska forskningsrapporterna och de svenska studierna varnar för?

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:334 besvarad av Statsrådet Ingegerd Wämersson

Svar på fråga 1998/99:334 om emotionell intelligens
    Statsrådet Ingegerd Wärnersson

den 10 februari

Eva Arvidsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att utvecklingen inte skall leda till att dagens ungdomar står sämre rustade att klara kraven på samarbete och förändringar, jämfört med den som är aktiv i dag.

Jag vill inledningsvis understryka att det är en av skolans viktigaste uppgifter att ge eleverna en bred grund utifrån vilken de är tillräckligt väl rustade att möta samhällets höga krav på samarbetsförmåga, social kompetens, flexibilitet m.m. I sammanhanget vill jag särskilt framhålla arbetet med värdegrunden som utgör basen för all verksamhet i skolan.

Skolan måste kunna se hela individen där lärande och personlig utveckling går hand i hand. Värdegrunden är inte bara en fråga om attityder och värderingar, utan också en pedagogisk fråga som kräver kunskap och kompetens, och som rör skolans verksamhet i sin helhet. Olika aspekter av värdegrunden skall därför inte behandlas som isolerade frågeområden i skolans verksamhet utan ses, behandlas och analyseras kopplade till varandra. Arbetet med värdegrunden skall genomsyra all verksamhet i skolan, vilket betyder att kunskapsmål och värdegrundsmål måste integreras i undervisningen.

De praktisk-estetiska ämnena är betydelsefulla för att utveckla elevens personlighet och intressen. Det är mot den bakgrunden som antalet timmar i slöjd respektive idrott och hälsa ökats fr.o.m. innevarande läsår. Jag vill i sammanhanget påpeka att undervisningen i dessa ämnen inte kan vara ensidigt teoretisk om målen i kursplanerna skall kunna nås. Alltför lite tid i praktiskt arbete ligger inte heller i linje med läroplanens intentioner.

När det gäller frågan om vilka åtgärder jag avser att vidta på området vill jag särskilt framhålla arbetet med att stärka skolans värdegrund. Att arbeta med frågor kring demokrati, attityder och värderingar är ett svårt och långsiktigt arbete som kräver ett medvetet och öppet förhållningssätt från skolans personal. Det kräver också att skolan skapar utrymme för möten, dialog och reflexion. Jag har beslutat att göra år 1999 till ett värdegrundsår i syfte att få till stånd en kraftsamling på såväl nationell som lokal nivå när det gäller arbetet med dessa frågor. Ett skolformsövergripande utvecklingsprojekt har tillsatts inom Utbildningsdepartementet. Syftet med projektet är att genom olika initiativ stödja det lokala arbetet att omsätta värdegrunden i praktiken. Till projektet kommer ett ungdomsråd att kopplas, bestående av ungdomar från gymnasieskolans årskurs ett.

 

 

den 5 februari

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.