Elstöd till hushållen
Skriftlig fråga 2021/22:838 av Charlotte Quensel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-19
- Överlämnad
- 2022-01-19
- Anmäld
- 2022-01-20
- Svarsdatum
- 2022-01-26
- Besvarad
- 2022-01-26
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Regeringen har föreslagit ett ekonomiskt stöd till hushåll med höga elräkningar. Det är en bra och nödvändig åtgärd eftersom de senaste årens förda energipolitik, både här i Sverige och på EU-nivå, resulterat i dagens instabila elproduktion och därmed stora svängningar på elpriset. Detta drabbar framför allt södra Sverige som tillhör elområde 4.
Många hushåll har svårt att hantera stora ökade kostnader, och hushållen i södra Sverige drabbas extra hårt av skenande elpriser. Hösten 2021 steg elpriset okontrollerat i södra Sverige, vilket inte bara ledde till skyhöga elräkningar för konsumenterna utan även till att skillnaden tidvis var långt över 100 procent i jämförelse med elpriset i norra Sverige. I början på detta år såg vi i södra Sverige en prisökning på 81 procent, till 1,37 kronor per kilowattimme, före skatt. Samtidigt, i norra Sverige, var priset 46,3 öre per kilowattimme.
När verklighetens elmarknad ser ut på detta sätt går regeringen alltså fram med ett förslag på en ersättning som i kronor är lika över hela landet. Som högst kan elkonsumenten få tillbaka 6 000 kronor för tre vintermånader. För att få ut maxstöd per månad ska man konsumera 2 000 kilowattimmar eller mer. Det lämnar många konsumenter utanför maxersättningen, framför allt hushåll i mindre bostäder. Ensamstående och pensionärer är grupper som troligtvis inte kommer att kvalificera sig för maxersättningen.
Dessutom tar stödet över huvud taget inte hänsyn till elpriset per kilowattimme. Regeringens förslag gör elkostnaderna rekordlåga för norra Sveriges elkonsumenter vintern 2021/22.
I södra Sverige kommer regeringens föreslagna ersättning endast täcka en blygsamt liten del av den faktiska kostnaden. Det är svårt att förstå hur regeringen tänker, men om man på riktigt vill hjälpa hushåll som mest drabbats av skenande elpriser är detta fel lösning.
Med anledning av Sveriges olika elpriser vill jag fråga statsrådet Khashayar Farmanbar:
Avser statsrådet och regeringen att arbeta om förslaget om elstöd så att det blir mindre orättvist utifrån elkunders faktiska kostnader?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:838 besvarad av Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Svar på fråga 2022/22:838 av Charlotte Quensel (SD)
Elstöd till hushållen
Charlotte Quensel har frågat mig om jag och regeringen avser att arbeta om förslaget om elstöd så att det blir mindre orättvist utifrån elkunders faktiska kostnader.
Som Charlotte Quensel skriver har många kunder drabbats av högre elpriser under hösten och vintern. Detta är ett resultat främst av höga elpriser på kontinenten som följd av höga priser på främst naturgas.
Charlotte Quensel hänvisar till den elpriskompensation som regeringen den 20 januari 2022 presenterade detaljerna kring. Detta förslag på modell för kompensation är utformad som en trappa där lägsta trappsteget ligger på en förbrukningsnivå om 700 kWh per månad, där kunden kommer få en kompensation på 100 kr per månad. Det högsta trappsteget ligger på en förbrukningsnivå från 2 000 kWh per månad och uppåt där kunden kommer att få 2 000 kr per månad, alltså totalt 6 000 kronor.
Elpriskompensationen träffar främst småhus, radhus och villor samt vissa lägenheter där förbrukningen har varit hög. Det främsta skälet till att kompensationen baseras på förbrukning och inte kostnad är att regeringen snabbt vill få ett system på plats som är enkelt för berörda aktörer att administrera, och som i slutändan leder till att hushållen snabbare kan få del av ersättningen. En lösning som bygger på kostnad skulle ta längre tid att få på plats och vara svårare att administrera. En kompensation som bygger på elförbrukning kommer i många fall också träffa dem som har en hög kostnad för elen.
För att föregå frågan om varför alla avtalstyper omfattas, såväl rörligt avtal som fastprisavtal, kan sägas att de hushåll som har fastprisavtal har en slags försäkring. De har betalat mer varje månad under en längre tid för att försäkra sig mot oväntade höjningar och dessutom har priserna på nya fastprisavtal nu gått upp. Även den som sprider ut kostnaden för det här över längre tid ska ha rätt till ersättning.
Som Charlotte Quensel noterar riktar sig stödet även till hushåll i norra Sverige som har fått högre elräkningar, även om priserna har varit betydligt lägre i prisområde 1 och 2 än prisområde 3 och 4. Hushållen i norra Sverige beräknas få del av en mindre del av det totala stödet, cirka 15 procent. Regeringen vill att hela landet omfattas när vi gör en sådan här stor reform.
Jag vill slutligen poängtera att detta är en exceptionell åtgärd i ett exceptionellt läge. Regeringen jobbar samtidigt med en bred palett av åtgärder som på medelkort och lång sikt ämnar att stärka svensk elmarknad, i fråga om bl.a. nätutbyggnad, kapacitetshantering och främjande av ny elproduktion. Jag vill i sammanhanget också poängtera behovet och vikten av energieffektiviseringsåtgärder för såväl hushåll som offentliga och kommersiella fastigheter, en fråga som Statens energimyndighet jobbar aktivt med genom kunskapsförmedling, finansiella stöd och forskning. Detta kan avsevärt minska kostnader för elförbrukning samtidigt som det är en bra för klimatet.
Stockholm den 26 januari 2022
Khashayar Farmanbar
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.