elproduktionen i Danmark

Skriftlig fråga 2003/04:1437 av Strandberg, Torkild (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-07-15
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-08-12
Besvarad
2004-08-17
Anmäld
2004-09-14
Svar anmält
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 juli

Fråga 2003/04:1437

av Torkild Strandberg (fp) till miljöminister Lena Sommestad om elproduktionen i Danmark

Elproduktionen i Norden baseras huvudsakligen på vattenkraft, kärnkraft och konventionell värmekraft. I Sverige svarade vattenkraften för 40 % av den totala elproduktionen under 2003. De svenska kärnkraftverken svarade för ca 50 %.

Danmarks elproduktion baseras till största delen på förbränning av kol och naturgas i kraftvärmeverk och kondenskraftverk. En mindre del av elproduktionen baseras på vindkraft och biobränslen. Elproduktion baserad på kol, olja och gas står för 80 % av elproduktionen i Danmark. Danmarks val att låta de fossila bränslena dominera landets energiförsörjning leder till stora utsläpp av framför allt koldioxid, men även svavel och tungmetaller. Koldioxidens effekter på växthuseffekten är väl kända. Globala klimatförändringar som orsakats av människan är ett av vår tids största miljöhot. Dessa utsläpp drabbar inte bara Danmark utan även till stor del Sverige och övriga Europa.

Sveriges regering har därför ett stort miljöpolitiskt ansvar att i förhållande till Danmark med kraft driva frågan om en omställning av det danska energisystemet från förbränning av kol och olja till miljömässigt hållbara alternativ.

Vad avser miljöministern att vidta för åtgärder för att motverka att regeringens avveckling av kärnkraften inte innebär fortsatt import av framför allt dansk kolkraftsproducerad el?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1437 besvarad av Leif Pagrotsky

den 17 augusti

Svar på frågorna 2003/04:1436 om energipolitiken och koldioxidutsläppen samt 1437 om elproduktionen i Danmark

Näringsminister Leif Pagrotsky

Torkild Strandberg har frågat miljöministern vad hon avser att göra för att motverka att energipolitiken, som nu, leder till ökade utsläpp av koldioxid. Torkild Strandberg har vidare frågat miljöministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att motverka att regeringens avveckling av kärnkraften inte innebär fortsatt import av framför allt dansk kolkraftproducerad el. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna. Frågorna hänger nära samman, så jag väljer att besvara dem i ett sammanhang.

Torkild Strandberg är orolig för att importen av el var mycket hög år 2003. Förklaringen är att säsongen 2002/03 var osedvanligt nederbördsfattig i Norden och att fyllnadsgraden i vattenmagasinen därför var rekordlåg. Den nordiska elmarknaden med sin diversifierade elproduktion har visat sig väl lämpad att på ett resurseffektivt sätt balansera de naturliga variationerna i vattenkrafttillgången. Sett i ett längre tidsperspektiv har Sverige varit nettoexportör av el vissa år och nettoimportör andra år, då främst under torrår.

Torkild Strandberg anser vidare att Sverige med kraft bör driva frågan om en omställning av det danska energisystemet från förbränning av kol och olja till miljömässigt hållbara alternativ. Jag anser det mycket angeläget att åtgärder mot negativ miljöpåverkan vidtas i brett internationellt samarbete. Ett exempel är EU:s system för handel med utsläppsrätter, som kommer att införas vid årsskiftet. Såväl Danmarks som Sveriges nationella plan för fördelning av utsläppsrätter har nyligen godkänts av EU-kommissionen.

När det gäller kärnkraftsavvecklingen, är den övergripande princip som har gällt sedan folkomröstningen 1980 att kärnkraften ska avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd. Riksdagen har uttalat att kärnkraften ska ersättas med effektivisering av elanvändningen, konvertering till förnybara energislag samt miljömässigt acceptabel elproduktionsteknik. Omställningen till ett hållbart energisystem har kommit långt, men än återstår en lång väg. Regeringens förhandlare Bo Bylund har i uppdrag att förbereda en brett förankrad överenskommelse med kraftindustrin om den fortsatta omställningen av energisystemet och avvecklingen av kärnkraften. I de överväganden som görs inför denna överenskommelse utgör självfallet miljöaspekterna en viktig del.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.