elöverkänsliga och tillgänglighet i samhället
Skriftlig fråga 2000/01:754 av Andersson, Marianne (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-19
- Besvarad
- 2001-02-28
- Anmäld
- 2001-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:754
av Marianne Andersson (c) till socialminister Lars Engqvist om elöverkänsliga och tillgänglighet i samhälletDen nya handlingsplanen för handikappade ska gälla alla med funktionshinder. Det handlar bl.a. om att öka tillgängligheten i samhället. De elöverkänsliga hör till handikappgruppen, en uppfattning som regeringen delar. De har svårigheter att ta del i samhällslivet och t.ex. besöka offentliga miljöer som barnens skolor, sjukhus, bibliotek, kulturinstitutioner och de har svårigheter att använda kollektivtrafiken. Det värsta är att inte kunna bo kvar i sin bostad på grund av nya installationer av mobilmaster i närheten. Boverket har av Miljödepartementet fått ett uppdrag att ge förslag för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade. Uppdraget avgränsas till att röra personer med rörelsehinder och orienteringssvårigheter. Elöverkänsliga och säkert fler grupper finns alltså inte med. Med tanke på att de elöverkänsligas besvär så tydligt är förknippade med byggnader och planer är detta en stor brist. Hur ska deras möjligheter till tillgänglighet främjas om inte de tas med i arbetet med att öka tillgängligheten? Inte minst aktuellt är detta med tanke på den kraftiga utbyggnaden av nätet för tredje generationens mobiltelefoni där de elöverkänsliga känner stor oro för att de nya masterna ska tvinga dem från sina bostäder. Det är uppenbart att det inte finns en helhetssyn på hur denna handikappgrupps delaktighet i vårt samhälle ska kunna tillgodoses. Regeringen har ansvaret för att ta även denna handikappgrupps problem på allvar.
Vilka åtgärder avser socialministern vidta för att öka tillgängligheten för elöverkänsliga i samhället?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:754 besvarad av socialminister Lars Engqvist
Svar på fråga 2000/01:754 om elöverkänsliga och tillgänglighet i samhället
Socialminister Lars Engqvist
Marianne Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att öka tillgängligheten för elöverkänsliga i samhället.
För att personer med funktionshinder ska ha lika möjlighet som andra krävs att samhället och den omgivande miljön är tillgängliga. I regeringens handlingsplan för handikappolitiken @ Från patient till medborgare @ är därför ökad tillgänglighet ett av flera viktiga områden. Där framhålls att tillgänglighet i samhället är en fråga som rör alla grupper av funktionshindrade. Inget funktionshinder lyfts fram särskilt och inget utesluts. Den avgränsning av grupper med funktionshinder som Marianne Andersson tar upp i sin fråga rör endast plan- och bygglagen samt uppdraget till Boverket och inte handlingsplanen i stort.
För att driva på utvecklingen att göra samhället tillgängligt har ett nationellt tillgänglighetscenter inrättats inom Handikappombudsmannen. Centret ska vara ett rådgivande organ i frågor om tillgänglighet och ska koncentrera sig på kunskapsuppbyggnad, utveckling och samverkan.
Kunskap betyder mycket för att ändra människors attityder och inställning till personer med funktionshinder. Inte minst viktigt är det att synliggöra mindre kända funktionshinder. Regeringen har därför avsatt medel till Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) för att utarbeta ett nationellt program för kompetensutveckling för förtroendevalda, chefer, personal och andra som i sitt arbete möter personer med funktionshinder.
Dessutom har regeringen i december 2000 beslutat om att ge Föreningen för el- och bildskärmsskadade medel ur Allmänna arvsfonden för projektet Kunskap ger bot. Projektet syftar till att samla, sammanställa och sprida kunskap om elöverkänslighet till hälso- och sjukvården och allmänheten samt utbilda stödpersoner/informatörer. Föreningen ska också sammanställa material som visar vilka sjukhus och vårdcentraler som inrättat elsanerade rum.
De exempel på problem som Marianne Andersson tar upp i sin fråga handlar till stor del om teknikutveckling och samhällsplanering. Detta är områden som rör andra departement än mitt eget. Det är uppenbart att det krävs en helhetssyn och att handikappfrågorna behandlas inom alla politikområden. Det pågår därför ett arbete inom Regeringskansliet med att finna former för en mer effektiv samordning av handikappolitiken.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

