Elnätspris i tätort och glesbygd
Skriftlig fråga 2015/16:1155 av Lars Mejern Larsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-04-26
- Överlämnad
- 2016-04-27
- Anmäld
- 2016-04-28
- Svarsdatum
- 2016-05-04
- Sista svarsdatum
- 2016-05-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Sverige genomgår en snabb urbanisering, och befolkningen koncentreras till storstadsregionerna. För finansiering av en grundläggande infrastruktur som elnäten medför detta svårigheter. Nuvarande ellag och reglerna för nätbolagens intäktsram innebär att områden med färre kunder per meter ledning betalar avsevärt mer för tillgången till elnätet. Kundens pris varierar kraftigt mellan nätområden beroende på geografiska förutsättningar, bolagens effektivitet och ägarnas avkastningskrav. Samhällsförändringarna tenderar att över tid ytterligare förstärka denna utveckling, då kundernas krav på leveranssäkerhet och elkvalitet medför fortsatt stora investeringsbehov.
Bolagens prissättning ska vara icke-diskriminerande och objektiv. En grupp kunder ska inte bära en orimlig del av kostnaden i ett prisområde. Ellagen reglerar att ett nätföretag med flera närbelägna prisområden måste ha samma pris i dessa, så kallad samprissättning. Syftet är att utjämna priserna mellan glesbygd och tätort där kostnaderna för drift i de flesta fall är lägre.
De berörda områdena ska vara geografiskt nära varandra, inte direkt angränsande, men inte heller vara i helt skilda delar av landet. Ett annat kriterium är att de berörda områdena inte tillsammans skapar en olämplig enhet, utan det bör vara en lämplig kombination av glesbygds- och tätortsområden. Skälet är att prisområden i närliggande områden, oavsett ägare, ska ha liknande prisnivåer. Så är inte fallet. Stadsnät med färre meter ledning per kund, som ligger nära ett glesbygdsnät med fler meter ledning per kund i samma geografi, har helt andra prisnivåer.
Jag tror att exempelvis ett slopande av kriteriet geografisk närhet ger positiva effekter på glesbygdskundernas prisutveckling och att det är rimligt att priserna för en viktig infrastruktur som elnäten inte ska variera bara för att man bor i en glesbygdsgeografi i stället för en tätort.
Min fråga till statsrådet är därför:
Är statsrådet beredd att se över förutsättningarna för att ta bort kriteriet geografisk närhet eller vidta andra åtgärder i syfte att öka möjligheten till samprissättning av återstående glesbygds- och tätortsnät i olika prisområden?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1155 besvarad av Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Dnr M2016/01184/Ee | ||
Miljö- och energidepartementet |
Energiministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1155 av Lars Mejern Larsson (S) Elnätspris i tätort och glesbygd
Lars Mejern Larsson har frågat mig om jag är beredd att se över förut-sättningarna för att ta bort kriteriet geografisk närhet eller vidta andra åtgärder i syfte att öka möjligheten till samprissättning av återstående glesbygds- och tätortsnät i olika prisområden.
Den nuvarande regleringen om samredovisning av nätverksamhet har tillämpats sedan 2003. Syftet med bestämmelserna är att främja en ut-jämning av nättarifferna mellan tätort och glesbygd, förutsatt att konces-sionsområdena ligger geografiskt nära varandra och att det nya redo-visningsområdet inte utgör en för nätverksamhet olämplig enhet. Reg-leringen har inneburit att i dag har nästan alla elnätsföretag endast ett redovisningsområde med undantag för de största elnätsföretagen som har flera redovisningsområden.
Det pågår för närvarande en prövning vid Energimarknadsinspektionen om tolkningen av den nuvarande regleringen, där ett elnätsföretag med flera redovisningsområden har ansökt om ett större samredovisnings-område. Frågeställningen som prövas gäller bland annat hur begreppet geografisk närhet ska tolkas. Energimarknadsinspektionens beslut har överklagats till domstol, men något avgörande i sak har ännu inte fattats av domstolen. Det är därför för tidigt att i dag ha en bestämd uppfatt-ning om behovet av eventuella förändringar i aktuellt regelverk.
Departementet följer självfallet utvecklingen i frågan och kommer nog-grant att analysera slutsatserna av ärendet när det slutligen är avgjort. Efter denna analys är det möjligt att ta ställning till om det finns skäl att
i framtiden vidta några åtgärder i syfte att öka möjligheten till sampris-sättning.
Stockholm den 4 maj 2016
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.