Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

elimport

Skriftlig fråga 2000/01:484 av Hagström, Ulla-Britt (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-12-21
Besvarad
2001-01-08
Anmäld
2001-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 december

Fråga 2000/01:484

 av Ulla-Britt Hagström (kd) till finansminister Bosse Ringholm om elimport

I dagsläget utnyttjar vi inte de svenska kärnkraftsanläggningarna och vattenkraftverken i den omfattning som vi skulle kunna. Kraftföretagen importerar hellre billig europeisk fossil elkraft. Under första halvåret 2000 har Sveriges handel med el förändrats från nettoexport till nettoimport. Kraftföretagen har anpassat den svenska elproduktionen till rådande elpris. Vi nettoimporterar mellan 4 och 5 TWh, dvs. ungefär lika mycket som den avställda reaktorn i Barsebäck producerade. Prognosen för 2001, när reaktor två har ställts av, är att vi ska nettoimportera 9 TWh samt en ytterligare ökning under 2002. Det gäller uteslutande fossil kraft, huvudsakligen med kol som energikälla. Detta är ingen acceptabel energipolitik för Sverige.

Det är viktigt att satsa på miljövänliga, förnyelsebara och kretsloppsanpassade värmekällor. De framtida energiskatterna måste utformas så att framtidstron för förnyelsebara energikällor ökar. Biobränsle måste bli mera attraktivt. Det är därför olyckligt om basen för energiskatten breddas till att inkludera biobränslen.

Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet Bosse Ringholm:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att stimulera en satsning på miljövänliga, förnyelsebara och kretsloppsanpassade värmekällor?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:484 besvarad av finansminister Bosse Ringholm

den 9 januari

Svar på fråga 2000/01:484 om elimport

Finansminister Bosse Ringholm

Ulla-Britt Hagström har frågat mig om vilka åtgärder jag avser vidta för att stimulera en satsning på miljövänliga, förnyelsebara och kretsloppsanpassade värmekällor.

I sin fråga anför Ulla-Britt Hagström att kraftföretagen i dagsläget hellre importerar billig europeisk fossil el än utnyttjar svensk kärnkraft och vattenkraft. Hon anför också att Sveriges handel med el under det första halvåret 2000 har förändrats från nettoexport till nettoimport och att prognoser för de närmaste åren baseras på import av fossil kraft, vilket hon inte anser vara en acceptabel energipolitik för Sverige. Vidare anser hon att biobränsle måste bli mer attraktivt och att det därför är olyckligt om basen för energiskatten breddas till att inkludera biobränslen.

Det är riktigt att importerad el till stor del kommer från fossila bränslen, men under det första halvåret 2000 bestod importen främst av vattenkraft från Norge, där vattentillgången var extremt god. Sett över åren har emellertid Sverige under 1990-talet normalt varit nettoexportör av el, vilket bidragit till att minska de globala utsläppen av koldioxid. Med den avreglerade elmarknad som numera finns inom Norden är det inte längre möjligt att identifiera vilka importörer och exportörer som deltar i börshandeln och än mindre med vilken energikälla som elen har producerats. Med hänsyn till gemenskapsrätten måste alla elproducenter behandlas lika. Jag ser således ingen möjlighet att använda miljörelaterade skatter som styrmedel för importerad el som har producerats med fossila bränslen.

I syfte att stimulera produktionen av el från förnybara energikällor pågår ett nationellt utredningsarbete om s.k. gröna certifikat. Detta arbete integreras även med fortsatt internationellt arbete på området.

I budgetpropositionen för år 2001 föreslogs som ett led i en grön skatteväxling att koldioxidskatten på fossila bränslen skulle höjas från 37 till 53 öre per kg utsläppt koldioxid. Samtidigt föreslogs en viss sänkning av energiskatten på bränslen. Riksdagen har bifallit förslagen. För exempelvis eldningsolja medför förslagen sammantagna att skatten på eldningsolja höjs med 414 kr per m3, vilket inklusive moms blir 518 kr per m3. Samtidigt höjs även energiskatten på el.

Biobränslena får genom skatteväxlingen en stärkt konkurrenskraft. Detta kan på sikt reducera våra utsläpp av växthusgaser. Införande av en energiskatt också på biobränslen ingår endast som en mindre del i en större reformering av energiskattesystemet. I budgetpropositionen för år 2001 anförs att den principskiss som Skatteväxlingskommitténs betänkande (SOU 1997:11) innehåller utgör en god utgångspunkt för en sådan reform. Reformen ska ske stegvis och inrymma flera delkomponenter. Vid produktion av el och värme eftersträvas en likformig beskattning med uttag enbart av koldioxidskatt för direkt och indirekt konkurrensutsatta sektorer. Det lägre skatteuttaget för produktion av värme balanseras med införande av en konsumtionsskatt på värme. Elproduktionens konkurrenssituation beaktas vid valet av skattenivå.

Konkurrensförhållandet mellan olika energislag påverkas av såväl energiskattesystemets utformning som bränslepris, kostnader för produktionsutrustning etc. Biobränslenas konkurrenskraft är således inte endast beroende på om de energibeskattas eller inte. Deras konkurrenssituation måste betraktas i ett vidare perspektiv.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.