Elevinflytandets roll för studiero och trygghet i skolan
Skriftlig fråga 2023/24:262 av Camilla Hansén (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-11-16
- Överlämnad
- 2023-11-16
- Anmäld
- 2023-11-17
- Svarsdatum
- 2023-11-22
- Besvarad
- 2023-11-22
- Sista svarsdatum
- 2023-11-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Nyligen presenterade regeringen en ny utredning som ska ge varaktigt förbättrad trygghet och studiero i skolan. Det är viktiga förutsättningar för bra lärandemiljö och arbetsmiljö för alla i skolan.
Förvånande nog verkar uppdraget mest handla om att öka lärares disciplinära befogenheter, om en högre grad av detaljstyrning och om att ifrågasätta elevinflytandet. Det berör inte alls de riktiga förutsättningarna för trygghet och studiero som bland annat klasstorlekar, pedagogiskt stöd, elevhälsa samt elevers och lärares arbetsmiljö.
Utbildning ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet – den visar till exempel att tillitsfulla relationer mellan lärare och elever lägger grunden för trygghet och studiero.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till statsrådet Lotta Edholm:
På vilket sätt kommer statsrådet och regeringen att stärka elevinflytandet som en viktig grund för trygghet och studiero – både i föreliggande utredning och i klassrummen varje dag?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:262 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2023/24:262 av Camilla Hansén (MP)
Elevinflytandets roll för studiero och trygghet i skolan
Camilla Hansén har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen kommer att stärka elevinflytandet som en viktig grund för trygghet och studiero – både i föreliggande utredning och i klassrummen varje dag.
En bra skolgång stärker barn och ungas framtidsutsikter och är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa. En skolmiljö som präglas av trygghet och studiero är samtidigt en förutsättning för elevers lärande. Långt ifrån alla skolor präglas dock av en sådan miljö i dag. I stället har otryggheten i skolan ökat över tid och i många klassrum är det så stökigt att eleverna inte kan koncentrera sig på undervisningen. Den här verkligheten kan vi inte blunda för.
Stökiga elever och klasser är ett av skolans största arbetsmiljöproblem och antalet anmälningar om hot och våld har fördubblats på tio år. Skolan behöver få kraftfulla verktyg för att skapa mer ordning och reda och rektorer och lärare behöver få tillräckliga befogenheter för att kunna säkerställa trygghet och studiero för alla elever. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att varaktigt stärka tryggheten och studieron i skolan (dir. 2023:154).
Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för kvaliteten i undervisningen och lärares ledarskap är en grundbult för att skapa studiero i klassrummet och för att bedriva en effektiv undervisning. I ovan nämnda uppdrag ingår därför att lämna förslag som tydliggör att det är läraren som bestämmer om undervisningen. Utredaren ska också tydliggöra att det är rektorn som ansvarar för och beslutar om en skolas ordningsregler, även om eleverna ska få medverka genom att lämna synpunkter och förslag. Utredaren ska ha ett barnrättsperspektiv i de analyser som görs och redovisa förslagens konsekvenser utifrån bl.a. FN:s konvention om barnets rättigheter.
Tillitsfulla relationer mellan elever och skolpersonal är positivt för skolans trygghetsarbete. Det är därför viktigt att lärare och annan personal har förutsättningar att ingripa, och ingriper, vid stökiga situationer, inte minst för att kunna bygga tillitsfulla relationer till alla elever. Enligt förarbetena till gällande bestämmelser visar ett ingripande att ett visst beteende inte är godtagbart och att personalen tar ansvar för att alla elever ska få studiero och kunna känna sig trygga i skolan (prop. 2021/22:160, s. 139 f.). Om vuxenvärlden inte sätter upp tydliga gränser och regler kan det i stället leda till att eleverna tappar tilliten till att skolan är till för alla och att personalen tar sitt vuxenansvar. Ett förtydligande av rektorers och lärares ansvar samt att skolpersonalen har de befogenheter som behövs för att skapa en trygg skola är därmed förenligt med tillitsfulla relationer mellan lärare och elever. Självklart ska rektorn och läraren ha ett tydligt stöd i bestämmelserna för att kunna agera på det sätt som de utifrån sin kompetens bedömer behövs. Det ingår också i utredningens uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder som säkerställer att nolltolerans råder mot alla former av trakasserier och kränkande behandling, inklusive mobbning, i skolan.
Regeringen har genomfört flera satsningar som kan bidra till att skapa trygghet och studiero, t.ex. en satsning på så kallade skolsociala team, där skolan och socialtjänsten samverkar för att öka elevers närvaro i skolan och skapa en lugn och trygg skolmiljö samt en stor statsbidragssatsning för att öka tillgången till speciallärare och andra stödinsatser i skolan. Avslutningsvis vill jag återigen poängtera att fortsatt arbete krävs för att vända den negativa utvecklingen vad gäller tryggheten i skolan. En trygg och lugn skola är avgörande för elevernas mående och kunskapsutveckling, men också för att förbättra lärarnas arbetsmiljö och i förlängningen även göra läraryrket mer attraktivt.
Stockholm den 22 november 2023
Lotta Edholm
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.