elevers bristande kunskaper i det svenska språket

Skriftlig fråga 2004/05:259 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-02
Anmäld
2004-11-08
Besvarad
2004-11-10
Svar anmält
2004-11-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 november

Fråga 2004/05:259

av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ibrahim Baylan om elevers bristande kunskaper i det svenska språket

Det finns flera oroande signaler om att det inte står rätt till i den svenska grundskolan. Andelen elever med fullständiga betyg minskar både om man ser till kärnämnena och till betygen totalt. En rapport från en forskare vid Umeå universitet visar att kunskaperna inom läsförståelse, avläsning, stavning och ordförståelse kraftigt försämrats mellan 1989 och 2003.

Störst försämring visar undersökningen att läsförståelse har. År 2003 låg 30 % av eleverna lägst på en niogradig skala. Detta ska jämföras med 1999 då motsvarande siffra var 11 %.

Läsförståelse är mycket grundläggande för att klara sig i det svenska samhället och siffrorna måste leda till allvarlig politisk omprövning. Att alla elever får tillräcklig kunskap i läsförståelse och det svenska språket är en viktig demokratifråga. Att inte kunna tillgodogöra sig information genom att läsa är ett mycket allvarligt handikapp i ett kunskapssamhälle.

Trots ministerbyten har den socialdemokratiska regeringen hittills visat på inga eller väldigt få framsteg kunskapsmässigt i den svenska skolan de senaste tio åren.

Nu börjar situationen bli akut.

Vad avser statsrådet att göra med anledning av svenska elevers betydande brister i läsförståelse?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:259 besvarad av Ibrahim Baylan

den 10 november

Svar på fråga 2004/05:259 om elevers bristande kunskaper i det svenska språket

Statsrådet Ibrahim Baylan

Sten Tolgfors har frågat mig vad jag avser att göra med anledning av svenska elevers betydande brister i läsförståelse.

Min uppfattning är att läsförståelse är grundläggande för att klara sig i det svenska samhället. Att kunna läsa och förstå det man läser är grunden för varje persons individuella utveckling och såtillvida hela samhällets utveckling. Skolsystemet som helhet, från förskolan till vuxenutbildningen, har ett ansvar för alla elevers språk-, läs- och skrivutveckling.

Regeringen har i olika sammanhang betonat att det är angeläget att varje kommun och skola har en strategi för hur elevernas språkutveckling ska främjas. Uppföljning av resultat är en nödvändighet i ett mål- och resultatstyrt system. Utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner och kvalitetsredovisningar är viktiga instrument för uppföljning av måluppfyllelsen i skolan.

Flera studier har visat att svenska elever hävdar sig bra i internationella jämförelser. I Statens skolverks rapport Nationella utvärderingen av grundskolan 2003, sammanfattande huvudrapport (dnr 75-2001:04045) konstateras dock att resultaten på läsproven i årskurs 9 visar en minskande läsförmåga i förhållande till de tidigare utvärderingarna 1992 och 1995. Även spridningen är större vilket innebär att ett större antal elever än vid förra utvärderingen har svaga resultat. Spridningen i provresultat mellan pojkar har ökat mest. Även elever som har invandrat och elever med annat modersmål än svenska är överrepresenterade i gruppen.

I Skolverkets lägesbedömning 2004 (dnr 2004:622) konstateras emellertid att betygsresultaten i grundskolan har förbättrats något de tre senaste åren. Fortfarande når dock inte en av fyra elever nivån för godkänt i samtliga ämnen och andelen som nått målen har inte ökat jämfört med läsåret 1997/98 då den första elevkullen fick betyg enligt det målrelaterade betygssystemet. I rapporten konstateras också att det finns betydande skillnader mellan flickor och pojkar samt mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund.

Regeringen har vidtagit åtskilliga åtgärder för att främja alla elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Sådana pågående åtgärder är bland annat uppdrag till Myndigheten för skolutveckling att stimulera kommuner och skolor att skapa goda läs- och skrivmiljöer i skolan, införandet av framåtsyftande individuella utvecklingsplaner för alla elever samt ytterligare resurser för att förstärka insatserna i skolor i segregerade områden. Dessutom har Skolverket för närvarande regeringens uppdrag att utarbeta ytterligare bestämmelser om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Av uppdraget framgår ett antal kvalitetsområden som alltid bör ingå i en skolas kvalitetsredovisning. Under området Utbildningsresultat i förhållande till de nationella målen lyfts läsutveckling för elever under de första skolåren fram särskilt.

För mig är alla elevers språk-, läs- och skrivutveckling ett prioriterat område. Jag anser att det är viktigt att noga följa upp och åtgärda eventuella brister på detta område. Därför avser jag att verka för att regeringen ser över hur våra myndigheter på skolområdet ännu bättre kan stödja kommuner och skolor i deras arbete med att förbättra elevernas läs- och skrivutveckling. Elevers, särskilt pojkars, läsintresse behöver också stimuleras. Jag överväger just nu olika förslag till insatser för att bland annat genom skolbiblioteken stödja läsfrämjande arbete.

Ett annat mycket viktigt område är kompetensen hos lärarna. Lärosätena har genom lärarutbildningarna ett stort ansvar för lärarnas kompetens i läspedagogik. Högskoleverket har tillsynsansvar för att lärosätena i sina utbildningar når de mål som regeringen har lagt fast. Högskoleverket har i uppdrag att utvärdera den nya lärarutbildningen. Den kvalitetsgranskas och utvärderas under 2004. Utifrån denna utvärdering kommer sedan beslut att fattas om vilka åtgärder som är nödvändiga att vidta för att komma till rätta med eventuella brister.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.