Elever utan slutbetyg
Skriftlig fråga 2005/06:728 av Hammarbergh, Krister (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-12-27
- Besvarad
- 2006-01-10
- Anmäld
- 2006-01-17
- Svar anmält
- 2006-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:728 av Krister Hammarbergh (m) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Elever utan slutbetyg
Svenska elever lär sig mindre än elever i andra länder. Det har flera undersökningar det senaste året visat. Var fjärde 20-åring har inte slutbetyg från gymnasieskolan och var tredje når inte kraven för grundläggande behörighet till universitet och högskola.
Tyvärr ser det inte bättre ut i Norrbotten: I Överkalix saknar nästan hälften av alla 20-åringar behörighet till högskolan. I Luleå är siffran 24 %. Den här utvecklingen har vi kunnat observera länge nog nu.
Trots att många elever lämnar Norrbottens skolor utan fullständiga betyg så agerar inte den socialdemokratiska majoriteten. Att inte kunna börja gymnasiet samtidigt med sina kompisar eller att sakna grundläggande behörighet för vidare studier är ett slöseri med mänskliga resurser.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att se till så att fler elever lämnar skolan med tillräckliga kunskaper?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:728 besvarad av Ibrahim Baylan
Svar på fråga 2005/06:728 om elever utan slutbetyg
Statsrådet Ibrahim Baylan
Krister Hammarbergh har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att fler elever ska lämna skolan med tillräckliga kunskaper.
Jag vill inledningsvis deklarera att jag inte accepterar Krister Hammarberghs beskrivning av den svenska skolans resultat. Av den internationella undersökningen PISA 2003 framgår att svenska elever presterar signifikant bättre än OECD-genomsnittet inom undersökningens samtliga kunskapsområden: matematik, läsförståelse, naturvetenskap och problemlösning. Även TIMSS 2003 visar att svenska elevers kunskapsnivå i matematik och naturvetenskap ligger över det internationella medelvärdet. Det är viktigt att klarlägga detta.
Dock har vi högre ambitioner. Regeringen tar kvalitetsfrågorna på största allvar. Satsningen på 15 000 fler lärare och andra specialister inom skolväsendet fullföljs. Fler elever ska lämna grundskolan med behörighet för gymnasieskolan och andelen elever som får slutbetyg från gymnasieskolan måste öka. Det är oacceptabelt att så många elever lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg.
Regeringens samlade utbildningspolitik syftar till att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning med hög kvalitet. Satsningar riktas därför mot utbildningssystemets samtliga delar, från förskola till högskola och vuxenutbildning.
Med förslagen i propositionen Kunskap och kvalitet @ elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140), vilka riksdagen ställt sig bakom, förnyas gymnasieskolan från 2007 genom en rad kvalitetshöjande åtgärder. Bland annat föreslås större kurser, ämnesbetyg i stället för kursbetyg samt en närmare integration av kärn- och karaktärsämnen för att genom helhet och sammanhang skapa ökad motivation för utbildningen. I propositionen redovisades vidare en rad åtgärder som regeringen menar bör genomföras med speciellt fokus på gymnasieskolans yrkesinriktade program. Lokal samverkan mellan skola och arbetsmarknadens parter förstärks bland annat genom att samråd i frågor som rör yrkesutbildningen åter blir obligatoriskt. En gymnasial lärlingsutbildning etableras som ett valbart alternativ till den mer skolförlagda yrkesutbildningen.
Efter förslag i den nämnda propositionen har riksdagen vidare beslutat att en gymnasieexamen och ett nytt gymnasiearbete införs. Gymnasiearbetet blir ett viktigt instrument för att knyta gymnasieskolans yrkesutbildningar närmare det arbetsliv och den yrkesutövning som väntar efter avslutad utbildning. Med lämpliga uppgifter, typiska för yrkesområdet, blir genomfört gymnasiearbete ett kvitto på att eleven nått målen för utbildningen. Godkänt gymnasiearbete är också ett krav för att få gymnasieexamen.
Kvaliteten på de individuella programmen, IV, förstärks från den 1 juli 2006. Skollagen har @ efter förslag i 2005 års budgetproposition (prop. 2004/05:1) @ ändrats så att elever med IV därefter tillförsäkras rätt till heltidsstudier och kommunerna tillförs totalt 450 miljoner kronor på årsbasis för att klara denna kvalitetshöjning.
Grundskolan lägger grunden till ett fortsatt lärande. Flera åtgärder har vidtagits för att stimulera skolorna att satsa på elevernas basfärdigheter. Skolverket har fått uppdraget att ta fram och sprida diagnostiska prov med inriktning på de lägre årskurserna. Framåtsyftande individuella utvecklingsplaner har från och med årsskiftet införts för alla elever redan från årskurs 1. I planen tydliggörs vad som krävs för att eleven ska nå målen för utbildningen. Högskoleförordningens mål för lärarexamen har ändrats för att tydliggöra vikten av att alla lärarstudenter får kunskap om läs- och skrivinlärning. Myndigheten för skolutveckling har regeringens uppdrag att erbjuda lärare i de lägre årskurserna kompetensutveckling i läs- och skrivinlärning och att stärka och utveckla skolbiblioteken. En liknande satsning på kompetensutveckling med lokal förankring planeras för lärare som undervisar i matematik. Särskilda resurser avsätts för skolor i segregerade områden.
Det är min övertygelse att vidtagna åtgärder kommer att ha en positiv effekt på skolans måluppfyllelse, även om många av de åtgärder som nu genomförs är av långsiktig karaktär.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.