Elever med behov av särskilt stöd
Skriftlig fråga 2008/09:956 av Engelhardt, Christer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-05-20
- Inlämnad
- 2009-05-20
- Besvarad
- 2009-05-27
- Svar anmält
- 2009-06-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 maj
Fråga
2008/09:956 Elever med behov av särskilt stöd
av Christer Engelhardt (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Allt fler kommuner får problem med ekonomin till följd av lågkonjunkturen vilket medför minskade skatteinkomster och ökade utgifter. Precis som så många andra kommuner tvingas nu Gotlands kommun till besparingar i verksamheten. En av dessa verksamheter är bland annat elever med behov av särskilt stöd som nu drabbas av nedskärningar. För dessa elever är behovet av stöd oftast avgörande för om de ska kunna delta i skolarbetet, utvecklas och kunna uppnå satta kunskapsmål efter sina förutsättningar. Alla elever ska ha samma förutsättningar att vara delaktiga och få tillgodogöra sig undervisningen, ett mål som nu inte kan uppnås i allt fler kommuner. Elever med behov av särskilt stöd som i dag går i små samundervisningsgrupper riskerar att redan till hösten mista detta och tvingas att gå i vanliga och större klasser. Detta har på Gotland oroat såväl speciallärare som föräldraföreningar. Samhället måste värna de grupper som är mest utsatta.
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att värna de elever som är i behov av särskilt stöd?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:956 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2008/09:956 Elever med behov av särskilt stöd
Utbildningsminister Jan Björklund
Christer Engelhardt har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att värna de elever som är i behov av särskilt stöd.
Elevernas möjlighet att nå målen för utbildningen är en prioriterad fråga för regeringen. Kunskapsuppdraget i grundskolan ska stärkas och alla elever som behöver särskilt stöd har rätt att få det. Regeringen bedömer att fler elever kan nå skolans kunskapsmål om kraven görs tydliga och elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas samt att skolorna aktivt samarbetar och kommunicerar med hemmen. För de elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen måste stöd sättas in tidigt. Regeringen har vidtagit omfattande satsningar i denna riktning.
För att stärka skolornas uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling har regeringen infört nationella mål i grundskolans årskurs 3 för ämnena svenska, svenska som andra språk och matematik samt fattat beslut om obligatoriska nationella prov i dessa ämnen för årskurs 3 och 5. Vidare har Statens skolverk fått i uppdrag att utarbeta förslag till nya kursplaner och ta fram krav för godtagbara kunskaper för grundskolan och motsvarande skolformer. De nya kursplanerna ska vara mer konkreta och precisa än de nuvarande, med tydliga mål och kunskapskrav. För att elever och föräldrar ska få tydlig information om elevernas utveckling mot kunskapsmålen har regeringen dessutom infört skriftliga omdömen från årskurs 1 och lämnat förslag till riksdagen om en ny 6-gradig betygsskala. I de skriftliga omdömena kan också elevernas, skolans och föräldrarnas gemensamma ansvar för elevens kunskapsutveckling lyftas fram.
Vidare har regeringen infört ett statsbidrag med syftet att stärka huvudmännens och skolornas arbete med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Elever som riskerar att inte nå målen är en prioriterad grupp och fokus ska ligga på tidiga insatser.
För att eleverna ska nå målen krävs också kompetenta lärare som kan ge eleverna stöd efter individuella förutsättningar och behov. Avslutningsvis vill jag därför nämna att regeringen har infört det så kallade Lärarlyftet som är en mycket omfattande satsning på kvalificerad lärarfortbildning, forskarutbildning för lärare och vidareutbildning för obehöriga lärare samt återinfört speciallärarutbildningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.