Elektronisk kommunikation på Sis-boenden
Skriftlig fråga 2020/21:594 av Louise Meijer (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-19
- Överlämnad
- 2020-11-20
- Anmäld
- 2020-11-24
- Svarsdatum
- 2020-12-02
- Besvarad
- 2020-12-02
- Sista svarsdatum
- 2020-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Ungdomsbrottsligheten blir grövre och grövre. Unga personer begår mord, grova rån, utpressning med mera, och de ingår ofta i kriminella gäng. Enligt ungdomsåklagare så är gängmördarna lika ofta personer under 18 år som över 18 år. Detta är en förfärlig utveckling, och samhället måste göra allt för att stoppa detta.
En person under 18 år som begår ett grovt brott döms oftast till sluten ungdomsvård som avtjänas på en institution som bedrivs av Statens institutionsstyrelse. Det har visat sig att säkerheten är mycket eftersatt på dessa ställen, något som generaldirektören själv medgett. I somras rymde två män från Råbyhemmet. Båda hade hunnit bli myndiga; den ene är dömd för mord och den andre för mordförsök. Det är orimligt att dömda, myndiga, mördare har så lätt att rymma från straffet och komma ut i frihet och fortsätta begå grova brott.
På Sis-hemmen får de intagna ha sina mobiler och datorer. Genom dessa kan de obehindrat ta kontakt med omvärlden och fortsätta sin brottslighet på olika sätt. Rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster får begränsas med hänsyn till ordningen eller säkerheten vid ungdomshemmet, eller om det kan motverka den dömdes anpassning i samhället eller annars vara till skada för honom eller henne eller till skada för någon annan. Ett beslut om inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster eller ta emot besök får gälla i högst 14 dagar. När det inte längre finns förutsättningar för beslutet ska det upphävas.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att förändra tillgången till elektronisk kommunikation på Sis-hemmen?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:594 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:594 av Louise Meijer (M)
Elektronisk kommunikation på SiS-boenden
Louise Meijer har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förändra tillgången till elektronisk kommunikation på SiS-hemmen.
Det våldskapital som en del av ungdomarna som vårdas inom Statens institutionsstyrelse (SiS) särskilda ungdomshem uppvisar medför att myndigheten behöver arbeta målmedvetet med det säkerhetshöjande arbetet. Säkerheten vid de särskilda ungdomshemmen är också en viktig fråga för regeringen.
SiS har idag rätt att själva fatta beslut om inskränkningar i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster. Detta enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). Myndigheten ska, i enlighet med en ändring i regleringsbrevet för 2020, redogöra för hur och i vilken utsträckning myndigheten använder den särskilda befogenheten om begränsningar i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster inom ungdomsvården.
SiS har utöver ovanstående även ett regeringsuppdrag att planera för uppdelade säkerhetsklasser på de särskilda ungdomshemmen och identifiera vilka avdelningar inom den slutna ungdomsvården som behöver stärka säkerheten. Uppdraget ska redovisas för regeringen i mars nästa år. Ytterligare åtgärder rörande elektroniska kommunikationstjänster bereds inom Regeringskansliet.
Regeringen och samarbetspartierna har i år gjort stora tillskott till SiS. I vårändringsbudgeten ökades myndighetens anslag med 250 miljoner kronor, där en del av medlen används för att stärka säkerheten vid SiS särskilda ungdomshem. I budgetpropositionen 2021 har regeringen föreslagit ett tillskott om 100 miljoner kronor till SiS årligen från och med 2022, samt en anslagshöjning med 110 miljoner kronor för år 2021, medel som framför allt är avsedda för säkerhet, kapacitets- och kvalitetsutveckling.
Stockholm den 2 december 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

