Electroluxjobb i Mariestad
Skriftlig fråga 2004/05:1477 av Widegren, Cecilia (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-04-22
- Inlämnad
- 2005-04-22
- Besvarad
- 2005-04-27
- Svar anmält
- 2005-04-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 april
Fråga 2004/05:1477
av Cecilia Widegren (m) till finansminister Pär Nuder om Electroluxjobb i MariestadNordöstra Skaraborg i allmänhet och Mariestad i synnerhet är beroende av de jobb som finns vid Electrolux i Mariestad. I dag kom besked om att 300, en fjärdedel, av arbetstillfällena ska flytta utomlands. Om dessa arbeten flyttar utomlands är det ett grundskott mot Skaraborgs framtida utveckling. En av flera faktorer när företag bestämmer vilka fabriker de ska investera i är infrastrukturen. Det betyder att s-regeringens ovilja att satsa på en motorväg @ E 20 @ mellan Göteborg och Stockholm genom Skaraborg kommer att vara ett handikapp i kampen med låglöneländerna när framtiden för Mariestadsfabriken avgörs.
Jag har tidigare i samband med "Saabkrisen" frågat statsråd vad för slags kris som skulle behöva drabba Skaraborg innan det blev aktuellt att bygga ut E 20, och man undrar om detta är en tillräcklig kris. En utbyggnad borde prioriteras utan att en kris står för dörren. Det finns tillsammans med bland annat Volvo i Skövde ca 50 000 arbetstillfällen längs E 20. En utbyggnad skulle med andra ord inte bara gälla de aktuella arbetstillfällena i Mariestad utan gynna hela det västsvenska och skaraborgska näringslivet, som under de senaste åren drabbats av flera varsel och missade investeringar bland annat på grund av infrastrukturen. Andra områden som borde prioriteras är utbildning, tillväxtåtgärder och arbetsmarknadsfrågor. Med anledning av att finansministern har ett särskilt ansvar för samhällsekonomin vill jag ställa följande fråga:
Vilka konkreta åtgärder avser finansministern att vidta med anledning av utlandsflytten av jobb i bland annat Mariestad, Skaraborg?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1477 besvarad av Thomas Östros
den 27 april
Svar på frågorna 2004/05:1471, 1473 och 1477 om Electroluxjobb i Mariestad samt 1480 om utomlandsjobb för tidigare Mariestadsjobb på Electrolux
Näringsminister Thomas Östros
Cecilia Widegren har frågat mig, finansminister Pär Nuder, infrastrukturminister Ulrica Messing och utbildningsminister Leif Pagrotsky vilka åtgärder vi ämnar vidta i samband med de aviserade neddragningarna på Electrolux i Mariestad. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågorna.
Låt mig först säga att jag tycker det är bra att Cecilia Widegren engagerar sig i frågan. Jag är bekymrad över att arbetstillfällen försvinner från Electrolux fabrik i Mariestad. Jag utgår från att företaget noga övervägt sitt beslut och tar ett stort ansvar för de arbetstagare som berörs.
Cecilia Widegren efterfrågar åtgärder för att förhindra personalneddragningar och flytt av verksamheter. Det är belagt att det är jämförelsevis enklare att lägga ned och flytta verksamheter i Sverige än vad som är fallet i många andra europeiska länder. Jag anser dock att det sammantaget finns skäl att bibehålla den ordning vi har i Sverige. Att i detta sammanhang införa andra regler skulle få negativa effekter när det gäller att attrahera nyinvesteringar och etablering av nya verksamheter i Sverige. Sådana förändringar skulle inte gagna jobben och tillväxten, utan i stället förhindra strukturomvandling och undergräva den svenska konkurrenskraften.
I Sverige finns en tradition av att inte försöka hålla tillbaka utvecklingen och skydda verksamheter som inte längre är konkurrenskraftiga. Detta har medfört att vi i dag har en av världens modernaste industrier, att vi ligger i framkanten inom nya arbetsområden, att vi har en, i jämförelse med andra länder, låg arbetslöshet samt att vi under de senaste tio åren har haft en BNP-tillväxt som har varit högre än snittet i både EU och OECD.
Men vi får inte slå oss till ro, den globala konkurrensen är stenhård. Sveriges väg måste vara att satsa på kunskap och kompetens, inte låga löner och försämrad trygghet.
I regeringens strategi Innovativa Sverige presenteras inriktningen för det långsiktiga tillväxtarbetet. Kunskapsinnehållet och förnyelsetakten i produkter och processer måste öka för att företagen ska kunna möta sina kunders behov på ett bättre sätt än konkurrenterna. Regeringen gör därför stora satsningar på forskning och utveckling. I regeringens forskningspolitiska proposition ökar resurserna för forskning och utveckling med 2,34 miljarder kronor de närmaste fyra åren.
För att stärka förutsättningarna för de små företagen så genomför den socialdemokratiska regeringen nu steg för steg ett program för fler och växande företag:
1. Positiva attityder till entreprenörskap
En treårig nationell satsning för att öka intresset för entreprenörskap bland ungdomar har inletts. Totalt satsas omkring 130 miljoner kronor under en treårsperiod.
2. Förbättrad service och administration
Regeringen har presenterat ett omfattande handlingsprogram om 291 konkreta åtgärder som alla innebär att regler som berör företagen förenklas, administrativa bördor minskar och myndighetsservicen till företagen förbättras.
3. Underlätta generationsskiften i småföretag
Avskaffandet av arvs- och gåvoskatten underlättar ägarskiften i företagen. Samtidigt har ett informationsprogram påbörjats för att underlätta kommande generationsskiften i företag.
4. Ökad tillgång på riskkapital
Närmare 2 miljarder kronor satsas under en tioårsperiod för att stärka möjligheterna till kommersialisering av forskningsresultat och innovationer.
5. Satsning på exportstöd till små och medelstora företag
För att stimulera de små och medelstora företagen att utnyttja sin exportpotential förstärks Exportrådet i år med närmare 35 miljoner kronor.
Att stärka förutsättningarna för fler och växande små företag är en viktig del i regeringens arbete. Lika viktigt är att vårda ryggraden i svensk ekonomi @ basindustrin.
Regeringen har tillsammans med företrädare för bas- och verkstadsindustri och dess fackliga organisationer påbörjat ett arbete för att gemensamt utarbeta program för att utveckla Sveriges ledande positioner inom trä- och skogsindustri, metallurgi och fordonsindustri. Vi påbörjade arbetet tillsammans med fordonsindustrin i början på året och fortsätter nu under våren med att inleda ett gemensamt arbete med trä- och skogsindustri och metallurgi. Arbetet kommer att resultera i gemensamma strategiprogram med konkreta åtgärder med ett särskilt fokus på kompetensförsörjning och FoU. Tillsammans med fordonsindustrin har regeringen utformat en satsning på över 600 miljoner kronor för att öka forsknings- och utvecklingsresurserna till bland annat produktionsteknik. Satsningen kommer att vara värdefull för den svenska fordonsindustrin, som har en stor del av sin verksamhet förlagd till Västra Götaland @ såsom Trollhättan, Skövde och Göteborg.
Därutöver genomlyser regeringen, i samarbete med näringslivet och de berörda fackliga organisationerna, förutsättningarna för IT/telekom, bioteknik och läkemedel i Sverige. Även här kommer gemensamma strategier att formuleras.
Infrastrukturen är viktig. Regeringen har tillsammans med samarbetspartierna presenterat en överenskommelse om väg- och järnvägsinvesteringar för planperioden 2004@2015. Totalt satsas 373 miljarder kronor, varav 107 miljarder går till nyinvesteringar i järnvägsnätet och 42,1 miljarder går till nyinvesteringar i det nationella vägnätet. Det här innebär en ambitionsökning med 9,3 miljarder kronor jämfört med tidigare beslut. Genom beslutet kommer transporter inom Västra Götalands län mot omvärlden att underlättas, bland annat går 975 miljoner kronor till att tjälsäkra vägnätet och 4,1 miljarder kronor till den länsplan som fastställs av regionen själv.
Den nya regionala utvecklingspolitiken är inriktad mot hållbar tillväxt, bland annat med regionala tillväxtprogram som instrument för samordning av utvecklingsresurserna i länen. Som delfinansiering av åtgärder inom programmet har regeringen tilldelat Västra Götalands läns landsting 62,6 miljoner kronor av anslaget för allmänna regionalpolitiska åtgärder under 2005.
Regeringen har i vårpropositionen föreslagit en rad arbetsmarknadspolitiska åtgärder, exempelvis genomförs följande satsningar:
- Arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa får skatterabatt. Satsningen skapar utrymme för ytterligare 10 000 helårsplatser 2005, vilket ger utrymme för 20 000 platser redan under andra halvåret 2005.
- Ett antal åtgärder genomförs för att intensifiera och förbättra arbetsförmedlingen. Förmedlingen ska bli företagsinriktad.
- Den kvalificerade yrkesutbildningen utökas med 1 000 platser hösten 2005. Satsningen omfattar 45 miljoner kronor 2005, 90 miljoner kronor 2006 och 45 miljoner kronor 2007.
- Ytterligare 2 000 platser skapas i arbetsmarknadsutbildningen 2005, med särskild inriktning mot bristyrken.
Avslutningsvis vill jag säga något om den utbyggnad av högskolan som pågår i hela landet, som är resultatet av en framgångsrik socialdemokratisk politik. Högskolorna runtom i landet har varit och är mycket viktiga för att öka och bredda rekryteringen men också för att hela landet ska kunna leva och utvecklas. Så även Skövde högskola. Antalet utbildningsplatser på Högskolan i Skövde har i år utökats med 116 platser. Under 2006 väntas högskolan få ytterligare 273 utbildningsplatser. Under åren 2005@2008 kommer Högskolan i Skövde att få ett resurstillskott för forskningen på 5 miljoner kronor.
Mot detta står en moderat politik, som från första stund sagt nej till satsningar för att fler ska få till tillgång till utbildning. Moderaterna har i riksdagen sagt nej till etableringen av nästan samtliga regionala högskolor, däribland Högskolan i Trollhättan/Uddevalla och Skövde högskola.
Sverige står inför stora utmaningar. Moderaternas lösning är att försämra trygghetssystemen och uppmuntra låglönearbete. Socialdemokratins svar är att bejaka globaliseringen genom att satsa på forskning, kunskap och kompetens.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.