ekonomiskt incitament för bevarandet av kungsörnen
Skriftlig fråga 2000/01:790 av Elmsäter-Svärd, Catharina (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-23
- Besvarad
- 2001-02-28
- Anmäld
- 2001-03-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 februari
Fråga 2000/01:790
av Catharina Elmsäter-Svärd (m) till miljöminister Kjell Larsson om ekonomiskt incitament för bevarandet av kungsörnenKungsörnen är ett rovdjur som diskuteras väldigt lite i dagens Sverige. I den av regeringen nyligen framlagda propositionen (2000/01:57 Sammanhållen rovdjurspolitik) står att antalet ska vara så stort att de långsiktigt finns kvar i den svenska faunan.
Ideella organisationer som gör inventeringar hyser stor oro över kungsörnens framtid. Antalet minskar successivt. I jämförelser med vårt grannland Finland konstateras det att skillnaden är stor när det gäller t.ex. häckningsutfall.
Enligt de organisationer som inventerar finns det tydliga tecken på att människor medvetet plundrar bon, stör häckningsperioder och i vissa fall t.o.m. sätter ut fällor, eller sätter upp spik i träd där bon finns. Detta kan naturligtvis inte accepteras.
I Finland har man, med gott resultat för kungsörnsstammen, funnit ett ekonomiskt incitament för att se till att bevara kungsörnen. Visst ekonomiskt utfall får den markägare som har reden som används av kungsörn. En högre ersättning faller ut då det uppstår ett "häckningsutfall", dvs. att det blir ungar. Mot bakgrund av ovanstående är min fråga till miljöministern:
Vad avser miljöministern göra för att befrämja en livskraftig stam av kungsörnar i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:790 besvarad av miljöminister Kjell Larsson
den 28 februari
Svar på fråga 2000/01:790 om ekonomiskt incitament för bevarandet av kungsörnen
Miljöminister Kjell Larsson
Catharina Elmsäter-Svärd har frågat mig vad jag avser att göra för att främja en livskraftig stam av kungsörnar i Sverige.
Situationen för kungsörnens framtid i Sverige visar en skiftande bild för olika delar av Sverige. I södra Sverige visar stammen en god tillväxt medan stammen i de nordliga delarna av landet, främst i fjällen, inte får tillräckligt med ungar för en långsiktigt hållbar utveckling av stammen i dessa områden. Ca 65 % av hela det svenska beståndet av kungsörn beräknas finnas inom Västerbottens och Norrbottens län. Det svaga häckningsresultatet bedöms till stor del bero på olaglig jakt. Det är därför viktigt att komma till rätta med den olagliga jakten. I regeringens proposition om sammanhållen rovdjurspolitik föreslås en bättre beståndsövervakning med utökade resurser för bl.a. länsstyrelserna och strängare straff för jaktbrott. Detta bl.a. för att markera samhällets syn på denna typ av olovlig verksamhet.
Ersättning för skador av rovdjur är en viktig del i arbetet med att få acceptans för rovdjuren. Medel har i större omfattning särskilt utgått till rennäringen. Systemet har successivt reformerats och i regeringens proposition om sammanhållen rovdjurspolitik markeras att ersättningen till rennäringen baseras på förekomsten av rovdjur snarare än de skador som orsakas av rovdjuren. Syftet är att härigenom skapa bättre acceptans för rovdjuren. Med hänsyn till att kungsörnen snabbt kan förflytta sig över stora områden föreslås att den schablonmässiga ersättningen ska gälla även fortsättningsvis. Inriktningen är att viltskador så långt möjligt ska förebyggas med syfte att behålla livskraftiga rovdjursstammar samtidigt som näringsutövning ska vara möjligt. Ökade medel kommer därför att satsas på sådana åtgärder. Medlen har dock hittills inte använts så att markägaren direkt ersätts för att det finns naturligt förekommande rovdjur på ägarens marker. Jag anser att det från principiella utgångspunkter är tveksamt att börja ersätta markägare så snart det visar sig att en sällsynt art återfinns på hans ägor. Beträffande kungsörn kan tilläggas att kungsörnens häckningsområden i fjällen i stort sett ägs av staten eller skogsbolag varför ersättning till markägaren knappast kan anses vara en lämplig åtgärd för att främja en livskraftig stam av kungsörn.
Jag har erfarit att Naturvårdsverket överväger att avsätta 100 000 kr inom "Anslaget för biologisk mångfald" för att kartlägga situationen för kungsörnar i fjällen. Inom Alvins fond, som förvaltas gemensamt av Naturvårdsverket och Sveriges ornitologiska förening, betalades det under år 2000 ut 140 000 kr till olika samverkansgrupper för deras arbete med kungsörn.
Jag anser att de åtgärder som jag redovisat kommer att främja en livskraftig stam av kungsörn i Sverige och avser inte nu att vidta ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.