Ekonomiska villkor för dementas makar och sambor

Skriftlig fråga 2005/06:797 av Nordmark, Gunnar (fp)

den 16 januari

Fråga 2005/06:797 av Gunnar Nordmark (fp) till statsrådet Ylva Johansson (s)

Ekonomiska villkor för dementas makar och sambor

Demens har, med rätta, kallats de anhörigas sjukdom. Det är få andra sjukdomstillstånd som på ett så genomgripande sätt får konsekvenser för maka eller annan anhörig. En sådan konsekvens kan uppstå då den av makarna som är dement, trots mycket omfattande vårdinsatser från maken, inte längre kan ges tillräckligt god vård i det egna hemmet utan nödgas flytta till kommunens särskilda boende. Detta kan betyda att en familjs ekonomi kraftigt undergrävs. Den kvarboende kan komma i en situation där en tidigare god ekonomi raseras, vilket leder till omfattande konsekvenser för den egna livssituationen.

Socialtjänstlagen stadgar att ”när avgift fastställs skall kommunen försäkra sig om att omsorgstagarens make/sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation”. I förarbetena till lagen framgår med tydlighet att den kvarboende ska leva ett liv på rimliga privatekonomiska villkor. Detta innebär bland annat att hon ska ges ekonomiska möjligheter att bo kvar i den gemensamma bostaden så länge hon själv önskar.

Det finns ett flertal exempel på att kommuner vid avgiftssättning är ovilliga att ta tillräckliga hänsyn för att undvika att den anhöriga drabbas av att till exempel inte ha råd att bo kvar i den tidigare bostaden eller i övrigt på ett orimligt sätt få se sin situation försämras.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ylva Johansson vilka åtgärder hon avser att vidta för att makar till dementa boende inom kommunens särskilda boende inte ska drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation på grund av detta.