ekonomiska intressen och demokratisk utveckling i Afrika
Skriftlig fråga 1998/99:243 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-01-14
- Anmäld
- 1999-01-19
- Besvarad
- 1999-01-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 januari
Vi vet att det både kan vara lönsamt att mörda och låta mörda för pengar. Våldet har blivit en affärsidé av stora mått. Därför var det glädjande när FN 1989 antog en konvention mot rekrytering, användning, finansiering och träning av legosoldater, men än lär konventionen inte ha trätt i kraft då alltför få länder anslutit sig till den. Sverige valde tyvärr också att stå utanför. Vi har fortfarande alltför lite kunskap om legosoldaterna. Samma behov av ökad kunskap gäller om de företag och intressen som rekryterar, värvar och köper dessa tjänster av såväl vuxna som barn. I länder där demokratin och statsmakten fortfarande är svag, kan girighet och starka ekonomiska intressen vara ett väl så stort hot mot en demokratisk utveckling som etniska motsättningar och ideologiska skillnader. Ett grymt krig, som nu trappas upp, är det i Sierra Leone. Där drivs den negativa utvecklingen mot ett allt värre scenario för civilbefolkningen av inte minst intressen som vill ha kontroll över värdefulla tillgångar som guld och diamanter samt bauxit och järnmalm. I andra länder vet vi att oljebolag spelat en mycket märklig roll. När vi arbetat med att förebygga och lösa upp pågående konflikter betonar vi behovet av ökad kunskap om konflikters orsaker. Ligger en stor del av konfliktens orsak i ren girighet måste dessa företag och personers behov av makt och kontroll beaktas. Varför inte t.ex. synliggöra vägen mellan den diamantprydda guldringen i butiken och den lemlästade pojksoldaten?
Min fråga är om ministern tagit initiativ till en rapport som tydliggör de ekonomiska intressen, och omfattningen av dessa, som motverkar en demokratisk utveckling i Afrika.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:243 besvarad av Utrikesminister Anna Lindh
- Utrikesminister Anna Lindh
den 22 januari
Carina Hägg har frågat mig om jag tagit initiativ till en rapport om omfattningen av de ekonomiska intressen som motverkar en demokratisk utveckling i Afrika.
Sverige har, liksom flertalet andra EU-länder, valt att ej ansluta sig till den FN-konvention mot legosoldater som antogs 1989 men ännu inte trätt i kraft. Anledningen till detta är att konventionen har vissa folkrättsliga brister. Stater har rätt till självförsvar inom de ramar som anges av FN-stadgan, och så länge krigets lagar respekteras kan det vara tillåtet både att använda legosoldater och att söka stöd från främmande makt. Gränsdragningen mellan legosoldater och frivilliga kan dessutom vara svår att göra. Det är emellertid i detta sammanhang viktigt att understryka att vi från svensk sida anser att bruket av legosoldater i Afrika ofta utgör ett allvarligt problem, inte minst därför att de ofta används i illegitima syften, av odemokratiska krafter och av krafter som drivs av ekonomisk vinning snarare än av hänsyn till befolkningens bästa.
Under vår nyligen avslutade period i FN:s säkerhetsråd har Sverige tagit många initiativ till att lösa konflikter i Afrika med fredliga medel, t.ex. på Afrikas horn, i Stora sjö-området och i Angola. Vi har dessutom deltagit aktivt i rådets uppföljningsarbete till FN:s generalsekreterares Afrikarapport. Sverige arbetar även aktivt inom ramen för EU för att främja en demokratisk och fredlig utveckling i Afrika.
Carina Hägg tar i sin fråga särskilt upp den osedvanligt grymma konflikten i Sierra Leone, som nu pågår. Sverige deltog aktivt, bl.a. som ordförande i FN:s sanktionskommitté för Sierra Leone, i försöken att få ett slut på striderna. I juni 1998 antog FN:s säkerhetsråd enhälligt resolution 1171, som införde vapenembargo och reserestriktioner riktade mot den forna juntan och rebellrörelsen RUF. Säkerhetsrådet beslöt även att tillskapa en militär observatörsstyrka (Unomsil) för Sierra Leone, som skall bidra till att övervaka embargots upprätthållande.
Vi vet att rofferi och banditism alltid tenderar att breda ut sig i samband med våldsamma konflikter och då samhällsstrukturer kollapsar. Orsakerna till konflikterna i Afrika är många. Ibland spelar ekonomiska vinstintressen stor roll, men ibland har de mindre betydelse, som t.ex. i Sudan eller under folkmordet i Rwanda 1994.
Komplexiteten i de afrikanska konflikterna har behandlats bl.a. i regeringens Afrikaskrivelse och i en utredning om konflikthanteringen i Afrika. Det är även en viktig uppgift för våra ambassader i Afrika att i sin rapportering belysa de ekonomiska intressenas betydelse i konflikter.
Jag vill avslutningsvis understryka att utvecklingen i många afrikanska länder, såväl i Sierra Leones närområde som på andra håll, i dag är mera hoppingivande än på länge. Det är denna utveckling som svensk Afrikapolitik, genom aktiva politiska och ekonomiska insatser, nu syftar till att främja.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.