Ekonomiska förutsättningar för LSS-verksamhet

Skriftlig fråga 2005/06:1462 av Erlandsson, Eskil (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2006-04-24
Inlämnad
2006-04-24
Besvarad
2006-05-04
Svar anmält
2006-05-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 april

Fråga 2005/06:1462 av Eskil Erlandsson (c) till socialminister Berit Andnor (s)

Ekonomiska förutsättningar för LSS-verksamhet

Två aktuella domar innebär att missförhållanden i dagens finansiering av boenden inom ramen för LSS förstärks och förtydligas. Den ena domen handlar om en brukare i Gnesta kommun och innebär att ursprungskommunen kan avbryta köp av LSS-tjänster och frångå sitt kostnadsansvar med hänvisning till att brukaren inte längre är en invånare i kommunen. Den andra domen gäller en brukare boende på Mogård i Finspång och innebär ett rättsligt accepterande av ett så kallat hemflyttningserbjudande till ett boende i hemkommunen.

Sammantaget slår de två domarna sönder möjligheten till arbetsdelning och specialisering inom verksamhet för funktionshindrade. Det blir en svängdörr jämfört med dagens situation där kommuner med större omfattning på LSS-verksamheter än vad som krävs för den egna befolkningens behov på samma gång får starka drivkrafter att minska omfattningen på LSS-verksamhet och ökade möjligheter att förhindra funktionshindrade att flytta till kommunen.

Konsekvenserna för brukarna kan bli förödande. Tillgången på specialiserad verksamhet kan väntas minska samtidigt som funktionshindrade blir bundna till sin ursprungskommun. Utvecklingen av LSS-verksamhet riskerar att fragmentiseras.

Med anledning av ovanstående är min fråga vilka åtgärder socialministern avser att vidta för att slå vakt om att LSS-verksamheten kan förbli en verksamhet i positiv utveckling som kan dra fördel av specialisering över kommungränserna och ge brukarna valfrihet avseende bostadsort.

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1462 besvarad av Berit Andnor

den 4 maj

Svar på fråga 2005/06:1462 om ekonomiska förutsättningar för LSS-verksamhet

Socialminister Berit Andnor

Eskil Erlandsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att slå vakt om att LSS-verksamheten kan förbli en verksamhet i positiv utveckling som kan dra fördel av specialisering över kommungränserna och ger brukarna valfrihet avseende bostadsort.

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen i november 2000 att kommuner skulle kunna träffa avtal om kostnadsansvar när en person får insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i en annan kommun än hemkommunen. Bestämmelsen i LSS infördes i syfte att underlätta för till exempel personer som har en ovanlig diagnos eller som har komplicerade funktionshinder att få tillgång till anpassade boendelösningar och särskild kompetens som det kan vara svårt att tillhandahålla i små kommuner.

Denna bestämmelse gäller alltjämt men får endast tillämpas om det finns särskilda skäl. Den grundläggande utgångspunkten i LSS är trots allt att stöd och serviceinsatser ska tillgodoses i hemkommunen. Behovet av mycket särskilda insatser kan dock uppstå under en tid. Men målet bör vara att den enskilde efter en kortare eller längre tid ska flytta hem och att hemkommunen under tiden skapat ett stöd med god kvalitet på hemmaplan.

Om en person som tillhör personkretsen i LSS önskar flytta till en annan kommun finns möjligheten att begära förhandsbesked om de insatser hon eller han anser sig behöva i inflyttningskommunen. Eftersom LSS är en rättighetslagstiftning, vars insatser ska tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor, kan beslut som inte överensstämmer med vad den enskilde ansökt om prövas av en förvaltningsdomstol.

I en av de domar som Erlandsson hänvisar till har personen begärt förhandsbesked om insatser i syfte att han önskar bosätta sig permanent i den kommun där han har sitt aktuella boende. Jag kan generellt inte se något problem i detta. Det ger brukaren valfrihet när det gäller bostadsort. Däremot kan det uppstå problem om kommuner tillämpar lagen på ett sådant sätt att människor ser sig tvingade att flytta från en kommun till en annan för att kommuner träter om kostnadsansvar.

Ett viktigt inslag i handikappolitiken är integrering och ett samhälle där alla kan vara fullt delaktiga. Jag är därför ingen förespråkare av att verksamheter förtätas och centraliseras till speciella orter eller att det byggs upp boenden som får en institutionell prägel. Däremot kan jag se behovet av att det i vissa fall kan behövas speciella anpassade boendelösningar. Jag avser därför att återkomma i denna fråga.

Regeringen har dessutom under året tillsatt en utredning som ska följa upp och se över det utjämningssystem som finns för LSS-kostnader @ ett system som syftar till att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet enligt LSS. Enligt direktiven (dir. 2006:15) ska utredaren bland annat överväga om stora skillnader i verksamhetskostnader som beror på mycket kvalificerade stödinsatser kan beaktas på annat sätt än vad nu är fallet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.