Ekonomiska förbindelser och mänskliga rättigheter i Kina
Skriftlig fråga 2008/09:838 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-04-09
- Anmäld
- 2009-04-14
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2009-04-20
- Svar anmält
- 2009-04-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:838 Ekonomiska förbindelser och mänskliga rättigheter i Kina
av Ameer Sachet (s)
till statsrådet Ewa Björling (m)
Sverige och västländerna har nu i mer än ett decennium haft nära, omfattande och varaktiga förbindelser med diktaturen Kina. De växande handelsförbindelserna och ömsesidiga företagsetableringarna förklarades och försvarades länge med argumentet att de ekonomiska kontakterna skulle främja en demokratisk utveckling i Kina.
I dag, efter mer än tio år, är diktaturens grepp över Kina oförändrat. Polisstatens övergrepp mot oliktänkande och nationella minoriteter fortsätter liksom censuren av till exempel Internet. Varken tortyr eller dödsstraff är förbjudet i Kina. Organisationer som fackföreningar och religiösa samfund är inte tillåtna, både fredliga sammankomster och demonstrationer slås brutalt ned. Varken förhållandena i Tibet eller de under OS talar för att ökade kontakter med demokratier påskyndar någon som helst demokratisk utveckling i Kina. Snarare är det så att Kina med hjälp av sitt ökade ekonomiska inflytande i världen förhindrar andra diktaturers fall. Exempel på detta ser vi i Asien (till exempel Nordkorea och Burma) och inte minst i Afrika (till exempel Sudan och Zimbabwe). Världens envåldshärskare har nu en mäktigare ekonomisk supermakt än gamla Sovjetunionen att vända sig till. Kina tillhandahåller också vapen och träning av inhemsk polis i förtryck.
På vilka omständigheter och fakta grundar sig statsrådets uppfattning att ekonomiska förbindelser förbättrat mänskliga rättigheter och påbörjat en ekonomisk utveckling i Kina?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:838 besvarad av Statsrådet Ewa Björling
Svar på fråga
2008/09:838 Ekonomiska förbindelser och mänskliga rättigheter i Kina
Statsrådet Ewa Björling
Ameer Sachet har frågat mig på vilka omständigheter och fakta jag grundar min uppfattning om att ekonomiska förbindelser förbättrat mänskliga rättigheter och påbörjat en ekonomisk utveckling i Kina.
I sin fråga uttrycker Ameer Sachet en oro över bristen på mänskliga rättigheter och demokratiska framsteg i Kina. Det är en oro som jag delar.
Även om jag vill vara ödmjuk inför den utmaning som det innebär att försöka åstadkomma politiska förändringar i andra delar av världen menar jag att ekonomisk isolering och bojkott i regel är en ineffektiv strategi.
Länder som handlar med andra bygger upp kontaktnät och kommunikationskanaler som går utöver det rent ekonomiska samarbetet. Det gör att insynen ökar och att befolkningens möjligheter att ta till sig av influenser från omvärlden förbättras. Länder som vill stå sig i den internationella konkurrensen kan vidare i förlängningen inte låta bli att ta hänsyn till den bild som finns i omvärlden av det egna landet. Om inte annat så av rent affärsmässiga skäl.
Frihandelsvänliga länder utvecklas vidare bättre ekonomiskt än jämförbara mer protektionistiska länder. Historien lär oss att detta förbättrar förutsättningarna för att människor ska resa krav på demokratiska reformer och mänskliga fri- och rättigheter. När vardagen inte längre handlar om kampen för att skaffa de mest grundläggande förnödenheterna blir utrymmet och viljan större att engagera sig för andra värden.
Det finns givetvis inte något linjärt samband mellan fri handel, demokrati och mänskliga rättigheter. Men en lång rad exempel, inte minst i Sydostasien, visar att handel, tillväxt och öppenhet förbättrar möjligheterna till en positiv politisk utveckling.
Kina lyckades öka sin bnp per capita med 270 procent mellan 1990 och 2005. Det har skett bland annat genom att de genomsnittliga tullarna som låg på runt 65 procent för tio år sedan sänkts till runt 10 procent i dag. Den starka ekonomiska tillväxten har lett till att flera hundra miljoner kineser har lyfts ur extrem fattigdom.
Det är beklagligt att den positiva ekonomiska utvecklingen inte samtidigt lett till snabbare politiska förändringar, men jag är ytterst tveksam till om ett mer isolerat och ekonomiskt tillbakahållet Kina hade haft bättre förutsättningar för att göra framsteg på det demokratiska området.
Den ekonomiska tillväxten har lett till att fler kineser via datorer, tv , radio, tidningar och andra kanaler fått större kunskaper om utvecklingen i resten av världen. Fler besökare i Kina och fler kineser som reser i världen ökar också kontaktytorna och idéutbytet. En anledning till att vi reagerar så starkt mot de oacceptabla övergrepp, den censur och det förtryck som förekommer i Kina är att globaliseringen och handelsutbytet bidragit till att vi fått en bättre insyn i landet.
Avsaknaden av rättssäkerhet, bruket av dödsstraff och att Kina ännu inte har ratificerat konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter är exempel på frågor som såväl Sverige som EU regelbundet tar upp med kinesiska företrädare, liksom inskränkningarna i yttrandefriheten och föreningsfriheten.
Men vi noterar och uppmuntrar även de förbättringar som vi kan se. Ett exempel på detta är den överprövning av alla utfärdade dödsdomar som numera görs av högsta domstolen, och som av allt att döma har lett till att antalet verkställda dödsdomar har minskat. En annan är Kinas första offentliga handlingsplan för mänskliga rättigheter som offentliggjordes i mitten av april. Ett ytterligare positivt tecken är att akademiker och det framväxande civila samhället haft större inflytande vid framtagandet av den tvååriga handlingsplanen än vad som tidigare har varit brukligt.
Även om mycket återstår att göra och en rad av de omständigheter som råder i landet är oacceptabla finns det mycket som pekar på att individens handlingsutrymme inom den privata sfären har vidgats betydligt i Kina sedan de ekonomiska reformerna inleddes för trettio år sedan. I det långa perspektivet har icke negligerbara förbättringar skett, även om det naturligtvis inte betyder att vi får blunda för eller ursäkta de grova kränkningarna av de mänskliga rättigheterna som alltjämt förekommer.
Kopplingen till den ekonomiska tillväxten och den mer frihandelsinriktade politiken är tydlig, och jag är övertygad om att vi har kommit längre i dag, och har bättre förutsättningar att åstadkomma mer framöver, tack vare det ökade utbyte med omvärlden som globalisering i bred mening lagt grunden för.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.