Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

EKN och Bujagalidammen

Skriftlig fråga 2002/03:294 av Karlsson, Kjell-Erik (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-12-12
Inlämnad
2002-12-12
Besvarad
2003-01-09
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-01-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 december

Fråga 2002/03:294

 av Kjell-Erik Karlsson (v) till näringsminister Leif Pagrotsky om EKN och Bujagalidammen

Uganda har under många år setts som ett mönsterland i det internationella samfundets ansträngningar för skuldsanering i de fattigaste länderna, en process som Sverige helhjärtat stött. En oberoende analys av the Power Purchase Agreement, PPA (köpeavtalet) för Bujagalidammen i Uganda visar att kapitalkostnaderna för projektet är orimligt höga, och att PPA innehåller ett antal ovanliga förpliktelser med digra konsekvenser för Uganda. Landet ska till exempel betala 20 miljoner dollar mer per år till dammkonsortiet än vad som angivits i dammens ekonomiska grundkalkyl och som bland annat Världsbanken motiverat sitt stöd till projektet med. Sverige är, genom att EKN (Exportkreditnämnden) givit garanti till Skanska för investeringar i dammbygget, delaktigt i Bujagaliprojektet.

Jag vill fråga näringsminister Leif Pagrotsky:

Kommer ministern att verka för att tillförlitliga kalkyler görs innan kreditgivningar medges?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:294 besvarad av Leif Pagrotsky

den 9 januari

Svar på fråga 2002/03:294 om EKN och Bujagalidammen

Statsrådet Pagrotsky

Kjell-Erik Karlsson har frågat mig om jag kommer att verka för att myndigheter som EKN gör tillförlitliga kalkyler innan kreditgarantier medges.

EKN ska enligt gällande regelverk noga pröva förutsättningarna för att bevilja garantier. EKN baserar sina beslut på den information som finns tillgänglig och gör en självständig bedömning av informationens tillförlitlighet och relevans.

Beträffande det specifika Bujagaliprojektet förde EKN en långvarig dialog med bland annat International Finance Corp (IFC) och International Development Association (IDA) vilka deltar som finansiärer i projektet. EKN förde även en dialog med Multilateral Investment Guarantee Agency (MIGA) som ännu inte fattat beslut om deltagande i projektet.

EKN:s styrelse fattade den 30 maj 2002 beslut om att lämna utfästelse om en garanti beträffande vattenkraftverket Bujagali. Beslutet baserades på ett omfattande informationsmaterial från bland annat IFC. EKN gjorde en självständig bedömning av informationens tillförlitlighet. Vid EKN:s beslut togs hänsyn till att MIGA förväntades återförsäkra en del av risken.

Beslut om att lämna kreditgarantier vid större affärer tas av EKN:s styrelse. Om ett ärende är av större vikt, har EKN möjlighet att hänskjuta ärendet till regeringens prövning. Denna möjlighet används sparsamt och utnyttjades inte vad gäller Bujagaliprojektet.

Min uppfattning är att systemet, där EKN gör en noggrann och självständig bedömning, fungerar mycket bra.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.