Ekeskolan
Skriftlig fråga 2000/01:406 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Besvarad
- 2000-01-10
- Inlämnad
- 2000-12-08
- Anmäld
- 2001-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:406
av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om EkeskolanTre barn som måste få gå på Ekeskolan, landets enda specialskola för blinda och multifunktionshindrade barn, får i dagarna sina ansökningar avvisade. Det beror dels på att skolan inte får resurser som räcker till alla barn, dels på att socialdemokraterna tagit ifrån blinda/synskadade och multifunktionshindrade barn rätten att alls gå i specialskola. Det ger helt oacceptabla effekter och innebär att landets mest behövande barn sviks igen.
När nu effekterna kan börja granskas blir det glasklart hur fel det var att fatta beslut om att stänga Ekeskolan. Det var lika fel att ta ifrån barnen rätten att gå i specialskola. Nu visas också hur innehållslösa löftena till barnen var.
Det behövs en ny rättighetslagstiftning för barn med funktionshinder. Ingen ska kunna inskränka deras rätt att välja den skola där de kan känna sig trygga, få kompisar, väl utvecklad pedagogik och avancerade hjälpmedel. Situationen för barn med funktionshinder visar hur tunn fernissan är på välfärdsstaten Sverige i dag.
Vad avser skolministern göra för att omedelbart garantera att de blinda/synskadade och multifunktionshindrade barn som behöver får gå på Ekeskolan?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:406 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 9 januari
Svar på frågorna 2000/01:406 om Ekeskolan, 423 om funktionshindrade barns skola, 424 om Ekeskolans specialskola, 425 om skolsituationen för barn med funktionshinder, 426 om korttidsplacering av barn vid Ekeskolan och 427 om söktrycket till Ekeskolan
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Sten Tolgfors har frågat mig följande:
1. Vad jag avser göra för att omedelbart garantera att de blinda/synskadade och multifunktionshindrade barn som behöver får gå på Ekeskolan.
2. Om jag är beredd att låta utreda kommunernas ekonomiska beredskap för att ta emot barn med komplicerade multifunktionshinder i den kommunala skolan.
3. Vad jag avser göra för att tillse att Ekeskolans specialskola inte tvingas att förtidsavvecklas av ekonomiska skäl.
4. Om jag är beredd att låta utreda situationen för barn med funktionshinder i den kommunala skolan.
5. När jag avser ge riksdagen och berörda föräldrar besked om vad begreppet "visstid" innebär vid korttidsplacering av barn på Ekeskolan.
6. Om jag avser ompröva beslutet att avveckla specialskolan Ekeskolan när söktrycket ökat starkt.
Som svar på frågorna 1 och 3 vill jag hänvisa till årets regleringsbrev till Statens institut för handikappfrågor i skolan, SIH, där medel finns avsatta för kostnader som ej kunnat förutses vid tidpunkten för beslutet om budgetunderlaget för år 2001. Som ansvarig myndighet har SIH till uppgift att även fördela dessa medel.
SIH får dessutom i uppdrag att tillsammans med Ekeskolans resurscenter och Utredningen för statens stöd i specialpedagogiska frågor (dir. 2000:9) identifiera vilka åtgärder som bedöms nödvändiga för att åstadkomma bättre planeringsförutsättningar för samt uppföljning och kontroll av Ekeskolans budget. Efter denna uppföljning kommer frågan om en eventuell omfördelning av SIH:s anslag att prövas. Uppföljningen kan också innebära att förändringar i rutinerna vid Ekeskolans resurscenter blir nödvändiga att genomföra. För Ekeskolans del gäller regleringsbrevet endast första halvåret 2001.
Som svar på frågorna 2 och 4 vill jag hänvisa till det nya specialpedagogiska institutet som inrättas den 1 juli 2001. Myndigheten kommer att ha till uppgift att svara för den statliga stödverksamheten i specialpedagogiska frågor och omfatta både nationell och regional stödverksamhet. Bl.a. kommer Ekeskolans resurscenter att inordnas i den nya myndigheten.
Statens insatser ska ses som ett komplement för att erbjuda kommunerna sådan spetskompetens som de inte kan förväntas bygga upp på egen hand.
Som svar på fråga 5 vill jag till en början hänvisa till föreskrifter i 10 kap. 3a § skollagen (1985:1100) där det anges att barn som är synskadade får fullgöra sin skolplikt i särskilda resurscenter. Utbildningen ska med nödvändiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan respektive särskolan. I motiveringen till denna föreskrift har regeringen i propositionen Elever med funktionshinder @ ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105) anfört att samtidigt som regeringen anser att den fasta skoldelen vid Ekeskolan successivt bör avvecklas finns det skäl att behålla en mindre skoldel för visstidsplaceringar. Med en sådan placering avser regeringen att en elev som ett led i sin utbildning i hemkommunens skola kan behöva insatser från resurscentrets sida. En placering vid resurscentret avses ingå som ett led i elevens åtgärdsprogram. Längden av en sådan placering styrs av de behov eleven har.
Som svar på fråga 6 kan jag konstatera att de elever som är inskrivna vid Ekeskolans resurscenter den 1 juli 2001 har rätt att fullgöra sin skolplikt där. Av övergångsbestämmelserna till lagen (1999:886) om ändring i skollagen framgår att om synskadade elever tagits emot i specialskolan före den 1 juli 2001 ska utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den. Att många elever söker sig till Ekeskolan just nu är en fråga som måste lösas delvis på kort sikt under tiden Ekeskolans resurscenter fortfarande är en egen myndighet och delvis på lång sikt då Ekeskolans resurscenter har inordnats i det nya specialpedagogiska institutet den 1 juli 2001.
Jag anser inte att det finns skäl att ompröva beslutet att avveckla Ekeskolans fasta skoldel. En förändrad resurscenterverksamhet gör det däremot möjligt för flera elever att få del av Ekeskolans spetskompetens.
Jag vill vidare anföra att utöver diskussionen om resurser har jag fullt förtroende för de bedömningar av behovet av visstidsplaceringar som resurscentret kommer att göra i samråd med kommuner och föräldrar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.