Ekeskolan
Skriftlig fråga 1999/2000:6 av René, Inger (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-09-17
- Anmäld
- 1999-09-21
- Besvarad
- 1999-09-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:6
av Inger René (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om EkeskolanEtt civiliserat samhälles viktigaste uppgift torde vara att skydda de mest utsatta, de mest skyddslösa medborgarna. Till den kategorin hör barn och särskilt då barn med olika sorters handikapp. De flesta av oss har antagligen kommit i kontakt med barn med "bara" ett handikapp @ såsom Downs syndrom, ryggmärgsbråck, autism eller andra funktionshinder och har svårt att föreställa oss hur livet är för barn och föräldrar till barn med multipla handikapp.
På Ekeskolan i Örebro går blinda och synskadade barn som dessutom är rörelsehindrade, hörselskadade, autistiska, utvecklingsstörda etc. Förutom synskadan har dessa barn alltså ofta flera sorters handikapp.
Det är lätt att förstå att det behövs speciella kunskaper för att kunna ge varje barn med dessa handikapp möjligheter till en adekvat skolgång @ en kunskap som inte hade kunnat byggas upp i var och en av landets nästan 290 kommuner.
Skolminister Wärnersson har nu föreslagit att Ekeskolan skall läggas ned @ den enda specialskolan för multihandikappade synskadade barn. Resultatet blir att dessa barn placeras i den egna kommunen. Föräldrar, elever och lärare har kraftfullt agerat och menar att möjligheten till utveckling, till samhörighet och kamratskap med andra i liknande situation försvinner vid en kommunal integrering.
Vilka åtgärder avser skolministern att vidta för att synskadade, multihandikappade barn ska fortsatt få växa upp med den trygghet i skolsituationen som Ekeskolan kan ge dem?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:6 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 1999/2000:6 om Ekeskolan
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Inger René har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att synskadade, multihandikappade barn ska fortsatt få växa upp med den trygghet i skolsituationen som Ekeskolan kan ge dem.
Jag vill till att börja med framhålla en för mig viktig handikappolitisk princip, nämligen att barn med funktionshinder, på samma sätt som andra barn, ska ha rätt och möjlighet att bo med sina föräldrar eller i deras närhet och få sin skolgång i en skola i närheten av hemmet. Jag menar också att detta är fullt möjligt om elev, föräldrar, skolpersonal och kommun får rätt stöd.
De aktuella barnen och ungdomarna kräver ett mycket individuellt anpassat stöd och det är således viktigt att Ekeskolans resurscenters personal i hög utsträckning ges möjlighet att arbeta direkt med barnet, föräldrar och den personal som finns runt barnet. Min ambition är således att genom en utökad resurscenterverksamhet vid Ekeskolan ytterligare stärka stödet till dessa barn. Inom ramen för resurscenterverksamheten ska det också finnas kvar en mindre skoldel för främst visstidsplaceringar. Detta för att kunna möta behoven hos barn och ungdomar som av olika skäl kan behöva mer intensifierade specialpedagogiska insatser under viss tid.
Såvitt gäller frågan om en trygg skolsituation vill jag påminna om att den absoluta majoriteten av barn som tillhör Ekeskolans målgrupp redan i dag får sin undervisning i den kommunala särskolan, ofta inom träningsskolan. Flertalet elever i träningsskolan har flerfunktionshinder och jag ser inga skäl till varför möjligheter till samhörighet, kamratskap och utveckling skulle saknas där.
Jag vill avslutningsvis säga att regeringen bedömer att det finns goda möjligheter till fungerande lösningar för de enskilda barnen och deras familjer i hemkommunen genom undervisning förlagd till en grundsärskola eller träningsskola i kombination med de insatser som görs med stöd av LSS. En utökad resurscenterverksamhet vid Ekeskolan kan, enligt vår uppfattning, bidra till ytterligare förutsättningar för en utbildning av god kvalitet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

